- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
261

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Anders Anderson, Svenska Frälsningsarmén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

schismen

261

så snart det allmänna medvetandet varit eller kunnat anses vara
moget för ett sådant medgivande. Denna tidpunkt tro vi nu vara
kommen med avseende på vårt folk. Den sammanslutning, som
energiskt fordrar aktivt deltagande både ideellt och materiellt, tro
vi ej kunna vara betjänt med att hålla sina medlemmar skilda från
medbestämmanderätt i förvaltningen. Den absoluta rätt och makt,
som är lagd i enskild persons hand att antaga, befordra och
degradera, att belöna och straffa genom därpå baserade förordnanden,
har visat sig vara ägnat att föra till maktmissbruk och en förfärlig
omsättning av officerare, som icke kan vara till gagn för
Frälsningsarmén, och som måste vara till absolut skada för de människor,
som ryckas bort från sin timliga sysselsättning för att efter en
kortare eller längre tids tjänstgöring i Frälsningsarmén bortkastas.
Utblottade och nedbrutna till kropp och själ bliva de efter många
års tjänst ofta beroende av andras barmhärtighet. De gränser för
maktmissbruk, som varit uppdragna, hava visat sig ej kunna skydda
den enskildes rättigheter, å andra sidan frestas lätteligen den
be-fordringshungrige till ögontjänst och osannfärdighet, varav icke få
svårigheter uppstått.

Våra kårer äga enligt nu rådande regim ingen
bestämmelserätt, men ali skyldighet, och detta även med avseende å lokalerna.
Det är en hopplös tanke, att kårerna i oöverskådliga tider skola
stanna i en hyresgästs ställning och under förblivande hyresbördor,
även där de till fullo betalat sina lokaler. Ägandet av lokalerna
är ett av de kraftigaste yttre föreningsbanden i nutida föreningsliv.
Detta föreningsband sakna vi till vår olycka.

Stockholm den 5 januari 1903.

Denna petition framlämnades till stabschefen vid ett hans
besök i Stockholm. Hans svar, som är daterat den 17 februari,
är hållet i en vänlig ton och vittnar om ej ringa diplomatisk
förmåga. Emellertid begär han i samma brev en försäkran,
»att dessa åsikter icke uttryckas annat än till oss allena och
icke göras till anledning till diskussioner, som skulle kunna
skada andra officerares förtroende och lycka». Vidare uttalar
han som sin bestämda övertygelse, att generalen icke kommer
att anse sig kunna gä med på de förslag, som framställts.
Det skulle, menar stabschefen, vara liktydigt med att
omintetgöra hela armén. Med avseende å fastigheterna medgav han,
att en förändring skulle kunna vara av nöden, eller åtminstone

A. K. Swenson.
P. Andersson.

K. A. Karlson.
Gustaf Blomberg.

E. G. Almquist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free