- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
269

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Anders Anderson, Svenska Frälsningsarmén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svenska frälsningsarméns första fem år IQog—i c) i o 269

tid skulle vara slut här i landet, men den mästerligt byggda
organisationen var väl vuxen stormen. Nu syntes mer än
någonsin den kraft, som generalens styrelsesätt förlänade
armén och den vanmakt, varje oppositionsrörelse skulle komma
att känna, då den sökte göra sin vilja gällande. Visserligen
nedsattes arméns prestige i vissa delar av landet ganska
allvarligt, men i det stora hela gick den obruten ur striden.
Förtjänsten av detta måste tillskrivas den fasta organisation och
den stränga disciplin, som uppehölls genom generalens
ekonomiska och andliga makt över individerna.

Tidningarnas artiklar med alla deras anklagelser besvarades
icke, men muntligt och skriftligt arbetade generalen oerhört
genom sina underledare på att bemästra opinionen och med
alla till buds stående medel övertyga sitt folk om
reformvännernas misstag och arméns fullkomlighet. Man skydde inga
medel, då det gällde att sänka reformvännernas moraliska
anseende. Det finnes brev, vari man kallar dessa för »lögnare,
de största bovar och samvetslösa kränkare av givna löften».
I en artikel i finska stridsropet den 10 juni 1905 skriver
dåvarande överste Ogrim (nu kommendör och ledare i Tyskland)
på tal om de svenska »nationalitetsmakarna», att han inte »vill
ha något kamratskap med horkarlar, menedare, löftesbrytare
och lögnare. Detta vare sagt i alla finska salvationisters namn,
dem Gud välsigne! Och allt folket säge Amen!»1 Att dessa
beskyllningar voro fullständigt grundlösa, framgår ju med ali
önskvärd tydlighet av alla de försök, som av ledningen gjordes
för att få behålla dessa män såsom loyala frälsningsofficerare.

3. Svenska Frälsningsarméns första fem år 1905 — 1910.

Trots all den energiska motagitationen spred sig dock
schismen rätt vida. Sundsvalls kår var den första, som
uppsade generalen tro och lydnad. Detta skedde den 8 mars 1905,
och samtidigt bildade de en fri svensk frälsningsarmékår.
Därefter följde mycket snart Långrörs och Dala-Järna kårer. Inom
dessa tre kårer var beslutet nästan enhälligt. Bland de platser,

1 Artikeln översattes och infördes även i andra länders
frälsningsarmétidningar; men i Sverige var man nog försiktig att icke införa den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free