Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
i.. ingman
på Finlands kyrkliga utveckling, vars verkan lätteligen kunnat
visa sig i konflikter av oberäknelig bärvidd och i ett olidligt
förtryck.
Emellertid må redan här sägas, att följderna av det i sig
onaturliga sakförhållande, jag här påpekat, överhuvud under
de något över hundra år det varade, icke gestaltade sig
överhövan ödesdigra för Finlands lutherska kyrka. Vissa mindre
gynnsamma följder uteblevo självfallet icke. Så kunna nämnas
några biskopsutnämningar, vid vilka »ryska meriter» av ett
eller annat slag fällt utslaget till förmån för en annan än den
på första förslagsrummet uppförde.1 Alen dä man i varje fall
strängt lagligt höll sig inom det genom prästerskapets val
uppkomna förslagets gränser, var betydelsen av att den på första
rummet uppförde förbigicks rätt ringa — särskilt då de ryska
meriter, vilka fällde utslaget, varit av tämligen oskyldig
beskaffenhet. Större betydelse måste då tillmätas, att i den
officiella kampen mot den på Nikolai I tid väldigt uppflammande
pietismen, den s. k. nya väckelsen, gärna åberopades politiska
motiv. Den religiösa livaktigheten framställdes såsom ledande
till oroligheter och förty ur statlig synpunkt betänklig. Men
frånsett, huruvida man ej hade rätt häri såtillvida, att en
mäktig religiös väckelse med stark betoning av kristendomens
moraliska sida, i sinom tid måste leda till en kritik av och
opposition mot det politiska system, vilket under Nikolai I
konsekvent och järnhårt tillämpades, frånsett detta säger jag, hade
säkert samma syn på saken framställts även om ryska kejsaren
icke varit Finlands lutherska kyrkas överhuvud. De felsteg,
som härvid, till den finska kyrkans skada, begingos, böra helt
1 Efter Jakob Tengström utnämndes till ärkebiskop den på andra
förslagsrummet uppförde teologie professorn Erik Gabriel Melartin, vilken
såsom gymnasiedirektor i Viborg före »gamla Finlands» återförening med
Finland samt inspektor för alla läroverk i den med Ryssland tidigare förenade
delen av Finland blivit välkänd i Petersburg. Vid utnämningen till ärkebiskop
av lektorn Edvard Bergenheim, som på grund av efter Melartins död
förrättat val uppförts på andra förslagsrummet, influerade otvivelaktigt den
omständigheten, att vid ett av B. i Abo grundat privat läroverk undervisningen
i ryska språket och Rysslands historia voro starkt företrädda. Förbigåendet
av den på första förslagsrummet uppförda domprosten Johannes
Schwartz-berg vid besättandet av biskopsämbetet i Kuopio stift år 1900 tillskrevs
allmänt den omständigheten, att S. i ett av honom redigerat religiöst folkblad
uppmanat läsarna att bedja Gud det han ville giva kejsaren goda rådgivare
— varaf generalguvernör Bobrikoff känt sig mindre angenämt berörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
