Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finlands kyrka efter 1809 307
Elias Lönnrot. Då väckas i vidsträckta kretsar varma
fosterländska känslor genom Runebergs dikter. När sedan under
förra hälften av Alexander II regering de strama politiska
banden lossades, fanns på olika områden så att säga ett mäktigt
förråd av tillbakahållen energi, vilken snabbt skapade former att
utveckla och förverkliga sig uti. Den livliga utveckling, som
på olika områden, icke minst på den kyrkliga organisationens,
präglar 1860-talet, finner till en stor del sin förklaring just däri,
att under årtionden i tysthet livligt närda förhoppningar och
utstakade planer då få fast mark under fötterna.
Slutet av Alexander II regering visar åter en stagnation i
jämförelse med 1860-talet. Det samma gäller i ännu högre grad
Alexander III regering, under vars sista år redan märkas tydliga
tecken på överhandtagandet av de strävanden, vilka sedermera
under Nikolai II tid utlöste sig i de kända nationalistiska
russi-fieringsförsöken i olika delar av det vidsträckta ryska riket, icke
minst i Finland. Den kyrkliga verksamheten fortgår under denna
tid i de former, vilka dels av gammalt nedärvts, dels skapats
eller förnyats på 1860-talet. Men även sådana nya former för
den kristliga och kyrkliga verksamheten som diakoniss- och
diakonverksamhet, söndagsskoleverksamhet, kristligt
ungdomsarbete, hednamission, sjömansmission, stadsmission, arbete för
frigivna fångars själavård, propagandaverksamhet genom tidningar
och annan periodisk litteratur m. m. dels tagas i användning,
dels utvecklas vidare under denna tid. Utländskt föredöme,
förutom skandinaviskt särskilt tyskt och engelskt, har härvid
utövat ett betydande inflytande.
Det religiösa och kyrkliga livet står och måste alltid stå i
den närmaste kontakt med folkets liv i övrigt. Beroende på,
huru förhållandena utveckla sig, gestaltar sig denna kontakt mera
intim, ömsesidigt positivt befruktande och stödjande, eller, för
det kyrkliga livets vidkommande, avvaktande, kritisk, stundom
rent av angripande och dömande. Finlands kyrkas förhållande
till det politiska och kulturella livet i vårt land under senaste
sekel har varit så väl av det ena som det andra slaget. För
närvarande intar Finlands kyrka och kyrkofolk, så synes det
mig, närmast en avvaktande ställning till den allmänna, politiska,
sociala, kulturella utvecklingen i landet. Jag återkommer härtill.
Det är tid på, att jag efter denna överblick på förhållanden,
som haft inflytande på Finlands kyrkas och kyrkliga förhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
