Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KYRKA F.FTER I 8og 315
protestantiska religionssamfund, vilka stå på bibelns och den
apostoliska trosbekännelsens grund. Praktiskt taget har detta
inneburit, att blott baptister och metodister skilt sig från
kyrkan och bildat egna församlingar. Vad beträffar deras
rättigheter, som utträdde ur kyrkan, gjordes följande inskränkningar.
Bekännare av annan kristen religionslära än den
evangelisklutherska får icke förordnas till ämbete inom lutherska kyrkan
eller annan tjänst, varmed följer åliggande att meddela
undervisning i nämnda troslära. Bekännare av annan troslära får
icke såsom domare eller innehavare av annan tjänst eller
offentligt uppdrag deltaga i handläggande av fråga, som rör
religionsvård, religionsundervisning eller befordran till tjänst inom
lutherska kyrkan eller ock undervisning i dess lära uti landets
läroverk. Bekännare av annan kristen troslära får icke utan
särskilt tillstånd förordnas till läraretjänst i historia vid landets
offentliga läroverk. I förbigående må nämnas, att betydelsen
av dessa inskränkningar i praktiken främst varit den, att den
Seyn’ska senatens grekisk-ortodoxa medlemmar genom dem
hindrades från att blanda sig i den lutherska kyrkans
utnämningsfrågor m. m.
Frågan om stadgandet av allmän religionsfrihet har
sedermera efter 1905 varit under förberedelse, och godkände
riksdagen vid senaste session att vila över valen en lag, till vars
innehåll jag senare skall återkomma. Oberende härav ordnades
mosaiska trosbekännares medborgerliga och religiösa ställning
genom en lag av den 12 januari 1918. Uti denna lag och tvenne
till densamma sig anslutande administrativa förordningar
stadgades i huvudsak följande. Mosaisk trosbekännare kan på
ansökning varda antagen till finsk medborgare pä samma villkor
och i enahanda ordning som utlänning. Beträffande sådan
mosaisk trosbekännare, som ej erhållit finsk medborgarrätt,
gäller i alla avseenden, vad om utlänning är stadgat. Finsk
medborgare av mosaisk trosbekännelse äger enahanda rätt att
vara ämbetsman, som tillkommer kristen finsk medborgare,
vilken icke bekänner sig till evangelisk-lutherska läran. För
religionsövning ävensom övriga å församling ankommande
uppgifter äga mosaiska trosbekännare rätt att bilda församlingar
eller religiösa samfund. Äktenskap mellan mosaiska
trosbekännare avslutas såsom om civiläktenskap är stadgat eller enligt
deras religiösa bruk. Äktenskap mellan mosaisk trosbekännare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
