Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KYRKA F.FTER I 8og
303
av landets hovrätter ävensom en professor från teologiska och
en från juridiska fakulteten vid landets universitet.
Lekmanna-ombuden för prosterierna väljas av valmän, utsedda en från
varje prästgäll, å kyrkostämma, varvid röstberäkningen sker
efter huvudtalet. Vid valet av prästerliga ombud äro alla
präster valberättigade; valbara äro de präster, som avlagt för
ordinarie prästtjänst erforderliga prov eller teologie
licentiatexamen. Arkebiskopen är kyrkomötets ordförande.
Ursprungligen stadgades, att kyrkomötet skulle sammanträda vart tionde
år, men förkortades intervallerna år 1895 till fem år. Regeringen
kan, på förslag av domkapitel, sammankalla kyrkomöte fore
utgången av femårsperioden.
Vad beträffar kyrkomötets befogenhet må främst nämnas,
att kyrkomötet allt ifrån början haft och fortfarande har
definitiv beslutanderätt i fråga om antagandet av de såkallade
kyrkliga böckerna. Härom stadgas i kyrkolagen, att allmänt
kyrkomöte tillkommer att antaga ny psalm- och evangeliibok, katekes
och bibelöversättning. Kyrkomötet utser jämväl de män, vilka
utarbeta förslag till förändring av nämnda böcker.1 Då
avgifterna för ifrågavarande arbeten bestridas ur kyrkokassorna, har
kyrkan sålunda genom sin representation fullständig
beslutandefrihet i dessa dess innersta liv och verksamhet berörande
ärenden. Betydelsen härav är självklar, jag behöver icke särskilt
understryka densamma.
Även i fråga om stiftande av kyrkolag ville den kommitté,
som utarbetade kyrkolagsförslaget, giva kyrkomötet
utomordentligt stora befogenheter. Dess förslag lydde: allmänt kyrkomöte
tillkommer att stifta, förändra och förklara kyrkolag, dock så
att kyrkomötets beslut skall regeringens godkännande
underställas (25 kap. § 6). Vidare innehöll förslaget stadgande om,
att kyrkomötet också äger utse de män, vilka utarbeta förslag
till förändring av kyrkolag. Såsom härav synes, skulle
lagstiftningsmakten i fråga om kyrkolag enligt förslaget tillkomma
kyrkomötet, dock så att regeringens placet förutsattes för att
av kyrkomötet stiftad lag skulle träda i gällande kraft.
Lagutskottet vid 1863—64 års lantdag ansåg emellertid, att jämväl
ständernas bifall i frågor rörande stiftandet av kyrkolag borde
erfordras. I överensstämmelse med denna åsikt erhöll
förevarande stadgande följande lydelse: Allmänt kyrkomöte tillkom-
1 K- L. § 455-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
