Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finlands kyrka f.Fter I 8og
319
myndigheter med avseende å kyrkan (24 kap. §§ 4—6 m. fl.),
om det jus patronatus, vilket adeln enligt privilegierna åtnjöt
(19 kap. §§ 15, 16). Det bör erkännas, att de gränser,
kommittén såväl genom den princip, vilken kommittén lade till
grund för sitt arbete, som särskilt genom det sätt, varpå
kommittén i sitt eget förslag genomförde denna princip, lyckats
åstadkomma en sådan avgränsning av kyrkolagens område, att
större osäkerhet eller svårare konflikter mellan statsmakten och
kyrkomötet undvikits. Statsmakten har överhuvud intagit en
välvillig ståndpunkt till av kyrkomötet beslutna förändringar av
eller tillägg till kyrkolagen. Endast i ett fåtal fall ha sådana
kyrkomötets beslut avböjts.
Frågor rörande kyrkans förhållande till staten samt till
andra religionssamfund ävensom angående de s. k. blandade
angelägenheterna, till vilka kyrkolagen räknar utom frågor
rörande äktenskap och fattigvård även sådana rörande eden samt
religionsundervisningen och uppfostran i skolan, undandrogos
dock ej helt och hållet kyrkomötets inflytande. Fastmer
stadgades, att kyrkomötet alltid skulle avgiva sitt utlåtande i frågor,
som angå kyrkans förhållande till staten ävensom till
kyrkosamfund av annan trosbekännelse (K. L, § 14), att allmänt
kyrkomöte även tillkom att avge utlåtande till regeringen i
frågor rörande de så kallade blandade angelägenheterna, samt att
kyrkomötet i till dessa kategorier hörande frågor jämväl ägde
rätt att hos regeringen framställningar och önskningar anmäla
(K. L. § 455). Bland frågor, beträffande vilka kyrkomötet på
grund av dessa stadganden till regeringen avgivit utlåtande,
må nämnas sådana rörande dissenter- och religionsfrihetslag,
civiläktenskap, civilregister m. fl.
Här må omnämnas, att samtidigt som den nuvarande
kyrkolagen förbereddes, jämväl frågan om skolans skiljande från
kyrkan var under beredning. Såväl det på 1860-talet
organiserade folkskoleväsendet, som den lärda skolan ställdes under en
egen överstyrelse, som trädde i verksamhet år 1870. Kyrkans
inflytande på skolangelägenheter har sedan dess inskränkt sig
till nyssnämnda rätt för kyrkomötet att avge utlåtande i frågor
rörande undervisningen samt till rätt för de kyrkliga
myndigheterna att utöva uppsikt över religionsundervisningen.
Innan jag lämnar frågan om kyrkomötets verksamhet bör
ännu nämnas, att beträffande de förslag till nya eller omarbe-
20 — 22206. Kyrkohist. Årsskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
