Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o8
den tredje en man med beprövad juridisk bildning och
erfarenhet (22 kap. § 2). Assessorstjänsterna skulle vara på ordinarie
stat och besättas efter ansökning på grund av prästerskapets
val. I detta förslag, som i huvudsak omfattades av
propositionen till 1867 års lantdag, vidtogs av ständerna vid sagda
lantdag de förändringar, att de prästerliga assessorerna skulle
av stiftets prästerskap utses för tre år, under vilken tid de
skulle åtnjuta avlöningen från sina prästtjänster samt skäligt
arvode, och att såsom lekmannaassessor skulle fungera
domkapitlets sekreterare, vars befattning skulle av domkapitlet på
ansökan besättas. Förändringen i fråga om de prästerliga
assessorerna ansåg lantdagen nödvändig icke blott ur
spar-samhetssynpunkt utan ock för att i domkapitlen införa ett
element som representerade växelverkan mellan detta ämbetsverk
samt prästerskapet och församlingarna. Då praxis sedermera
gestaltat sig så, att assessorsbefattningarna i några fall blivit
tämmeligen fasta, i det att särskilt lämpliga assessorer gång på
gång återvalts, och de församlingar, vilkas präster på detta sätt
blivit stadigvarande assessorer, sålunda kommit att avlöna
stiftets assessorer, under det församlingsvården blivit lidande,
stadgades genom en lag av 1918 i överensstämmelse med 1913 års
kyrkomötes beslut, att den, vilken såsom präst i samma
församling tvenne valperioder handhaft assessorsbefattning, må
icke, medan han i denna församling tjänst innehar, vidare till
assessor väljas (K. L. § 386).
Stadgandena beträffande domkapitlets uppgifter återgiva
huvudsakligen vad av gammalt varit gällande.
Domkapitlen hava sedan 1908 inbördes samband genom
biskopsmötet, vilket sammanträder minst en gång om året för
att överlägga i ärenden rörande stiftsstyrelsen och stiftsvården.
I biskopsmötets överläggningar och beslut deltager utom
samtliga biskopar även från varje domkapitel en assessor, som av
domkapitlet därtill utses. Biskopsmöte tillkommer ingen
myndighet över domkapitlen (K. L. § 462). På biskopsmöte
ankommer även att vidtaga av kyrkomötets sammanträdande
påkallade förberedelse- och verkställighetsåtgärder.
Biskopsmötet har av skäl, på vilka jag ej kan ingå, intagit
en rätt undanskymd ställning. Dess betydelse har i huvudsak
inskränkt sig till att det givit tillfälle till rådplägningar
beträffande frågor, som beröra domkapitlens verksamhetsområde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
