Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°° l. ingman
lingsindelningen samt i stiftsindelningen, varvid dock är att
märka, att nya stift numera kunna inrättas först sedan
riksdagen för ändamålet beviljat nödiga anslag. Vidare avgör dels
regeringen, dels — efter 1917 — högsta förvaltningsdomstolen
i högsta instans kyrkliga besvärsmål. Republikens president
utnämner till biskop en av tre på grund av prästerskapets val
på förslag uppförda, domprostarna utnämnas, efter försiggånget
val, av statsrådet. Regeringens utnämningsrätt till de talrika
imperiella pastoraten upphävdes år 1918. Fullmakt till
kyrkoherdetjänsterna i desamma utfärdas numera, after val, av
domkapitlet. Regeringen bestämmer tiden och predikotexterna för
de 4 årliga bönedagarna och utfärdar i sådant avseende
böndagsplakat. Vissa kyrkostämmobeslut, bl. a. angående
upptagande av lån med längre återbetalningstid än tio år, skola
underställas regeringens prövning och stadfästelse. Regeringen
fastställer ritningar för nya kyrkor eller ombyggnad av äldre
sådana. De ändamål, för vilka kollekter få uppbäras vid de
offentliga gudstjänsterna, fastställas av regeringen. Även
ankommer på regeringen att utfärda åtskilliga bestämningar
angående förvaltningen av det lutherska prästerskapets boställen.
På tal om förhållandet mellan stat och kyrka må ännu
nämnas följande.
Stadganden angående prästerskapets löner och boställen
utfärdas i allmän lagstiftningsväg. Osäkerhet har rått därom,
huruvida kyrkomötet borde avgiva utlåtande beträffande förslag
till ändringar i de lagar, som gälla sagda ärenden; praxis har
gestaltat sig därhän, att stadganden utfärdats utan kyrkomötets
hörande. Intill augusti månad detta år gällande författning
angående prästerskapets löner var av år 1886. Enligt
densamma uppbar prästerskapet på landet överhuvud största delen
av sin lön i naturprodukter, främst spannmål och smör.
Angående förvaltandet av prästerskapets boställen gällde en
förordning av år 1892. Innevarande år ha nya lagar utfärdats
beträffande båda dessa ärenden. Prästlönerna ha fastställts att
utgå i penningar, och äro gränserna för kyrkoherdarnas
grundlöner fastställda till 36,000—60,000 mark, samt för
kapellaner-nas och andra ordinarie prästers grundlöner till 24—40,000
mark. Häri inbegripas fri bostad och ett mindre boställe, vilka
förmåner, i penningar uppskattade, få beräknas till högst 15%
av .grundlönen. En mindre löneförhöjning, 5 — 10% av grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
