Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finlands kyrka f.Fter I 8og
325
lönen, äger rum efter 5, 10 och 15 års oförvitlig tjänst i samma
befattning. Större förändringar i indexen för
levnadskostnaderna medföra förändringar i prästavlöningarna. Församlingarna
betala prästavlöningen dels såsom personell avgift, 2—5 mark
för varje församlingsmedlem, som fyllt 16 år, dels såsom på
grund av kommunalbeskattningen fastställd skatt.
Av utgifterna för kyrkoväsendet bestridas domkapitlens
avlöningar och övriga omkostnader ur statsmedel. Vidare har
de senaste åren ur statsmedel även beviljats anslag för de
kyrkliga småskolorna, vilka haft och, så länge allmän läroplikt,
som stadgades år 1920, ej ännu helt och hållet genomförts,
hava en viktig uppgift för meddelande av läskunskap och insikt
i vetandets elementer. Sådana skolor fanns enligt statistik av
år 1915 i 454 av landets församlingar, lärarnas antal var 1,449,
elevernas 195,51s.1 Av största betydelse är självfallet, att staten
vid sitt universitet utbildar präster åt den lutherska kyrkan.
Av mottjänster, vilka kyrkan utför på områden, vilka enligt
nutida uppfattning höra till statsverksamhetens gebit, må nämnas
att den kyrkliga bokföringen fortfarande tillika utgör
civilregister.
Ända till representationsreformen år 1906 utövade
prästaståndet såsom särskilt stånd vid lantdagen ett betydande
politiskt inflytande. Vid valen till enkammarriksdagen ha präster
av de borgerliga partierna i relativt stort antal invalts; vid
nyvalen denna sommar invaldes sålunda 16 prästvigda personer.
I stället för vår gamla regeringsforms stadgande om att
enighet i religionen och den rätta gudstjänsten är den
kraftigaste grundvalen till ett lovligt, samdräktigt och varaktigt
regemente, och det därur härledda stadgandet, att såväl konungar,
som alla ämbetsmän och undersåtar i riket skola bliva vid
Guds rena och klara ord och den därpå grundade lutherska
bekännelsen, ingår i republiken Finlands regeringsform av år 1919
ett modernt stadgande av det innehåll, att finsk medborgares
1 Tidigare meddelades undervisning även i innanläsning jämväl i de sedan
förra hälften av 1800-talet i ett stort antal församlingar inrättade kyrkliga
söndagsskolorna. I den mån andra skolor inrättats, har söndagsskolan även
i Finland fått karaktären av barngudstjänster. Enligt statistik för senaste år
utgjorde de kyrkliga söndagsskolornas antal 9,475, lärarnes 19,670 och
barnens antal 193,843.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
