- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
334

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Em. Linderholm, Ärkebiskop Söderbloms vigning av biskop i Reval år 1921

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ärkebiskop Söderbloms vigning av biskop i Reval

år 1921.

Protokoll vid biskopsvigningen i
Reval den II efter Trefaldighet 1921.

(I Uppsala domkapitels arkiv.1)

§ i-

Under sitt besök i Uppsala vid Kyrkokonferensen rörande
Polens evangeliska kristna den 3—7 mars 1921 framförde Electus Jacob
Ktjkk en anhållan från Estlands evangeliska konsistorium i Reval
till mig att inställa honom i hans ämbete. Orsaken till denna önskan,
att en svensk biskop skulle förrätta invigningen av den nygestaltade ocli
självstyrda estniska folkkyrkans förste biskop, var säkerligen närmast
det i Estland kvarlevande minnet av vad som där kallas »den goda
svenska tiden», då såväl de efter svenskt bruk vigda biskoparna som
andra tjänare åt kyrkan eller åt den svenska statsmakten ivrade för
folkets frigörelse ur träldomen och för evangelisk upplysning och
fostran på folkets eget språk. Att den svenska tiden framstår i så
ljus dager beror ju i sin mån på det tvära avbrott, som det ryska
regementet medförde. Vi hava svårt att göra oss en föreställning om vad
dessa våra grannar och trosbröder lidit och genomgått under den
ryska tiden och under de sista årens våldsamma historia.

Den andliga orientationen till Nordens evangelisk-lutherska
kristenhet och särskilt till kyrkan i Sverige har för visso även andra
orsaker.

Jag ansåg det tillhöra min ämbetsplikt att jakande besvara en
dylik anhållan. Det blev mig omöjligt att, enligt senare framställd önskan,
fullgöra vigningen vid det estniska kyrkomöte, som samtidigt med vårt
prästmöte sannnanträdde, och som skulle hava förskaffat
församlingsombuden tillfälle att närvara vid högtiden. Men före vårt prästmöte
ställde jag mig till förfogande.

Vad angår formen för vigningen, uttryckte kyrkostyrelsen i
Estland efter samråd med teologiska fakulteten i Dorpat den önskan, att
svenskt ritual skulle användas i så stor utsträckning som möjligt
i överensstämmelse med kyrkobruket under den flydda svenska tiden.
Jag lät med nödtvungna modifikationer översätta ritualet till tyska.
Dock vidtog jag på eget bevåg den förändringen, att jag i stället för
påsättandet av en biskopsmitra införde överlämnandet till den ny-

1 Hänvisningarna till de många bilagor, som här måst uteslutas, hava
strukits. Utg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free