Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - III. Anmälningar och granskningar - K. B. Westman, Två missionshistoriska översiktsarbeten: Julius Richter, Evangelische Missionskunde, Leipzig 1920, och Heinrich Frick, Die evangelische Mission: Ursprung, Geschichte, Ziel, Bonn und Leipzig 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 4
anmälningar och granskningar
kristnande), hela mångfalden av olika arbetsgrenar och arbetssätt,
uppbyggande och organisation av församlingar och kyrkor på
missions-fälten. — Med »missionsapologetik» menar Richter i anslutning till G.
Warneck kristendomens »Auseinandersetzung» med de icke-kristna
religionerna. Missionen framkallar alltid en andarnas kamp; det blir
nödvändigt att lära känna de icke-kristna religionerna och att förstå
att bedöma dem både till deras starka och svaga sidor. De viktigaste
utomkristna religionerna (de primitiva folkens religioner, de
ostasiatiska religionerna, hinduismen, buddhismen och islam) beröras här i
en översikt, som väl är buren av övertygelsen om kristendomens
avgjorda överlägsenhet, men samtidigt ingalunda fördöljer det goda
och värdefulla, som ur dessa religioner kan bevaras in i folkens kristna
framtid. Förf. nämner här den betydande insats för bearbetningen
av detta område, som gjorts av en av kommissionerna vid
Edinburghkonferensen 1910 (4. kommissionen; »The missionary message in
relation to non-Christian religions»), men omtalar icke, vem som förde
pennan vid denna kommissions arbete; det var den bekante skotske
teologen D. Cairns, som genom sin medverkan på denna punkt övat
ett särdeles beaktansvärt inflytande på arbetet med dessa frågor.
Förf. kommer så över till missionshistorien och följer därvid
Warnecks metod i »Geschichte der protestantischen Missionen», som
ju är standardarbetet på området. Han begynner sålunda med en
framställning av »den missionerande kristenhetens inväxande i sin
världs-missionsuppgift», d. v. s. missionstankens utveckling i hemländerna,
varvid det endast gäller den evangeliska världen och utgångspunkten
alltså tages i reformationen. Detta parti är relativt mycket mera
kortfattat än hos Warneck (43 sidor). Huvudvikten ligger på den i det
följande givna skildringen av utvecklingen på de olika missionsfälten,
där inom den jämförelsevis begränsade ramen en förvånande rikedom
på fakta — inclusive de nödvändigaste etnografiska,
religionshistoriska och politiska data — inpressats. Hänvisningar till litteratur äro
här, liksom i liela arbetet, rikhaltigt givna.
Misstag och inadvertenser förekomma utan tvivel här och där,
äro väl ock svåra att undvika i en framställning, som rör sig med ett
så vidlyftigt och från många områden hämtat material. Med avseende
på svensk mission ha några onöjaktigheter redan påpekats av en svensk
rec.1; därtill kan läggas, att behandlingen av lappmissionen (s. 197)
är fullständigt otillräcklig. Några andra fel, som mera tillfälligtvis
fallit rec. i ögonen, må tillfogas. De syriska kristnas i Indien revolt
mot Rom inträffade 1653, ej 1693 (s. 345). Det var icke under
mand-sjuerna, utan redan under Mingdjmastien, som jesuiterna fattade fast
fot i Kina (s. 386). Taipingupprorets upphovsman Hung Siu-tsuen
hade icke fått sina kristna intryck som gosse i en missionsskola, utan
genom några kristna traktater, då han redan var en vuxen man och
hans visionära tillstånd och föreställningar om en kommande stor
uppgift liade begynt; han åtnjöt sedan ett par månader
katekumen-undervisning hos en missionär (Roberts i Hongkong), som dock av
1 Svensk Missionstidskrift 1920, s. 247 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
