- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
362

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - III. Anmälningar och granskningar - Y. Brilioth, Ett nytt verk om Islands kyrka: J. Helgason, Islands Kirke fra Reformationen til vore Dage, Kphmn 1922

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett nytt verk om Islands kyrka.

Av

Doc. D:r YngvE BRILIOTH.

Helgason, J., Islands Kirke fra Reformationen til vore Dage. 251 s.

Köpenhamn (Gads Forlag) 1922.

En sammanfattande framställning av den isländska kyrkans
öden under nyare tid är i och för sig ägnad att hälsas med glädje,
särskilt i denna tid, då de nordiska kyrkorna åter börja bli medvetna
om sin frändskap. Förf. till föreliggande arbete, den nuvarande
biskopen över Island, som också besökte Sverige 1920 och i en Olaus
Petri-föreläsning1 vid Uppsala universitet skildrade den isländska kyrkans
ställning i nutiden, kan också peka på att den enda förut tillgängliga
översikten i detta ämne är den lärde Skålholtbiskopen Finnur Jonssons
väldiga arbete Historia ecclesiastica Islandice, som i 4 volymer, utkomna
1772—78, i kyrkohistoriens ram gav en fullständig Islandsskildring,
och som av biskop Pjetur Pjetursson i ett fjärde band (1841) fördes fram
till år 1840.

De utländska män, som under medeltidens sista århundraden från
Skålholts och Hölars biskopssäten härskat över Islands kyrka och
land — det senare snarast mer än det förra — hade gjort sig grundligt
hatade, ej underligt, då här placerades män som Johannes Gerechini,
f. d. ärkebiskop i Uppsala, och Kristiern I:s kansler Marcellus.
Tillståndet synes ha varit bedrövligt inom kyrkan vid 1500-talets ingång
och förutsättningarna för en verklig religiös förnyelse mycket ringa.
Reformationen kom sent, snarast som en följd av den danska. De första
evangeliska biskoparna i Skålholt, av vilka Gissur Einarsson gäller som
reformationens egentliga pioniär, voro inga betydliga gestalter, och stå
snarast tillbaka för en kraftnatur som Jon Arosen i Flölar, den siste
katolske biskopen i Hölar, som tillika med sina två söner (biskopsfamiljer
synas ha hört till regeln under den katolska kyrkans sista tid liär)
avrättades år 1550. På allvar genomfördes reformationen under den tid
Guöbrandur ]Dorlaksson satt som biskop i Hölar (1569—1627). Han
hade från sina föregångare tagit i arv Islands enda tryckeri, som han,
delvis med egen hand, förbättrade, och som under hans tid år 1584
utsände den första isländska bibeln (översatt från tyska och vulgata;
den första isländska originalöversättningen utkom 1908), psalmbok och
graduale, som under 200 år förblevo normgivande för kyrkosången;
samtidigt med biskop Guöbrandur verkade prästen Arngrfmur Jönsson,

1 I utvidgad form utgiven i Olaus Petristiftelsens serie Kyrkans enhet:
Islands kyrka och dess ställning i kristenheten, Stockholm 1920.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free