- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugutredje årgången, 1923 /
17

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 1. Det statiska kyrkobegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det statiska kyrkobegreppet

1 7

protestantismens krav på individens rätt och plikt att själv
pröva och tolka skriften, Roms krav på obetingad underkastelse
under samfundet i allt, mellan å ena sidan en uppfattning av
kyrkan som intet annat än en samling individer, av vilka
somliga äro Guds vittnen i högre grad än andra, men dock tagna
tillsammans aldrig äro eller varit annat än en samling bristfulla
människor, och ä den andra sidan romanismens hävdande ej
blott av kyrkans auktoritet, utan av dess absoluta ofelbarhet.
Via Media kan ej binda individen i varje detalj, men på de
väsentliga punkter, där kyrkans vittnesbörd är otvivelaktigt,
såsom i fråga om treenigheten, inkarnationen o. d., måste den
enskilde böja sig. Och han måste använda sig av alla de
hjälpmedel, som stå till buds, för att vinna kännedom om Guds
vilja. Det primära är aldrig det fria prövandet, utan först
kommer auktoriteten, i föräldrarnas, i kyrkans undervisning.
Så komma det sedliga livets erfarenheter till hjälp, så det
direkta skriftstudiet, men som ett vittnesbörd om kyrkan och den
sedliga erfarenheten och tolkad med deras hjälp. Till sist
kommer, men blott för ett fåtal, studiet av fornkyrkan och den
samfällda kristenheten.1 Så kunna kyrkans auktoritet och
individens omdöme bringas till endräkt. Kyrkan kräver antagande
av apostlarnas lära såsom ett objektivt, genom uppenbarelsen
givet faktum och lämnar individen fri att forma sina åsikter
på övriga punkter. Hela problemet koncentreras sålunda på
att fastställa innehållet i apostlarnas lära. Endast på skriftens
grundval kan ingen endräkt nås. Därför måste andra
kunskapskällor anlitas — framför allt den kyrkliga forntiden. Men
dennas betydelse ligger ej blott däri, att den är ett medel att
komma åt den verkligt apostoliska läran, utan beror främst
därpå, att den katolska kyrkan såväl enligt bekännelsernas2
som Skriftens3 vittnesbörd har löfte om ofelbarhet i trosfrågor.
Men detta gäller blott så länge den bevarat sin enhet — det
har upphört i och med kyrkans inbördes söndring. Det ligger
för öppen dag, vilken intensitet denna åskådning måste ge och
faktiskt har givit åt längtan efter kyrkans återförening. Men

1 A. a., s. 156 f.

1 Den 20:de artikeln och Athanasianum.
3 I Tim. 3:15; Ef. 4:. 11 —14; Jes. 59: 21.

2 — 23104. Kyrkohist. Årsskrift ig2j.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1923/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free