Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 2. Den traktarianska fromhetens grundformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
yngve brilioth: nyanglikansk renässans
Den osynliga världen är för den traktarianska fromheten
framför allt mysterious och awful: dessa två ord innehålla
själva grundtonen i dess stämning, en stämning av undran och
helig bävan. Awfulness skall möta oss på varje steg i vår
framställning, nära nog i varje viktigt aktstycke.1 Religionens
verkligheter utgöra för Oxfordmännen mer än för de flesta
fromhetsriktningar i senare tid ett mysterium tremendum. Och
hur kunde de annat än bäva? Var ej varje steg i livet för den
kristne fullt av fruktansvärt, hemlighetsfullt allvar? Vad är mer
fruktansvärt än att ha en odödlig själ, en själ som aldrig dör,
aldrig upphör att tänka och vara medveten, mäktig av lycka
och olycka?2 »Att vara kristen är en av de mest underbara
och fruktansvärda gåvor i världen. Det är i viss mening att
vara högre än en ängel eller en ärkeängel. Om vi ha något
mått av upplyst tro, skola vi förstå, att vårt tillstånd som
medlemmar av Kristi kyrka är fullt av under (mystery). Vad är så
underbart som att vara född, som vi äro, under Guds vrede?
Vad är så underbart som att vara återlöst genom Guds sons
död, Guds son, vorden kött? Vad är så underbart som att
We will hold it as a Mystery, or (what was anciently called) a Truth
Sacramental; that is a high invisible grace lodged in an outward form, a
precious possession to be piously and thankfully guarded for the sake of the
heavenly reality contained in it.»
1 Reformatorerna borde enligt Froude’s uppfattning (återgiven i
förorden till andra delen av Remains) ej efterliknas »in their practical handling
of the unspeakably awful matters with which they were concerned» (a. a.
II: i, s. XIX). Jfr Pusey, Sermons during the Season from Advent to
Whitsuntide, s. 39, 79, 81, m. fl. ställen.
2 »To discern our inmortality is necessarily connected with fear and
trembling and repentance, in the case of every Christian», Parochial and
plain Sermons I: 2 (The Immortality of the Soul), s. 17. Samma predikan
ger mycket typiska uttryck för Newman’s uppfattning av själens suveräna liv.
t To understand that we have souls, is to feel our separation from things visible,
our independence of them, our distinct existence in ourselves, our individuality.
.. . And should it so happen that misfortunes come upon us ..., then still
more are we led to understand the nothingness of this world; then still more
are we led to distrust it, and are weaned from the love of it, till at length
it floats before our eyes merely as some idle veil, which, notwithstanding
its many tints, cannot hide the view of what is beyond it; — and we begin,
by degrees, to perceive that there are but two beings in the whole universe,
our own Soul, and the God who made it», (s. 19 f.) Jfr Apologia, s. 59
(uppl. 1908: s. 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
