Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 2. Den traktarianska fromhetens grundformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o
yngve brilioth i nyanglikansk renässans
förut, det gäller nu att närmare söka fixera dess art och
betydelse för den traktarianska fromheten.
Ett flertal faktorer samverka till att sätta helighetens ideal i
högsätet. Redan det starka medvetandet om det gudomligas
höghet och fruktanvärda närhet vore nog. att ge ett särskilt
uttryck åt kravet på en livets liksom en läpparnas eixpir][ua, en
själens och viljans beredelse för att nalkas den Helige. Men
dessutom konvergera de stora huvudlinjer i engelsk
religiositet, som här sammanlöpa, just i helighetens ideal, om än
stundom mera religiöst, stundom mer moralistiskt fattat. Det
har förut framhållits, hur den kristliga fullkomlighetens tanke,
efter att ha med full styrka framträtt hos Law, måhända genom
Wesley som mellanlänk, avgjort påverkat Alexander Knox.
Det djupgående inflytande, som Law’s helighetsideal och
full-komlighetskrav utövat på Oxfordrörelsen, har den själv betygat,
och det skulle kunna exemplifieras på mångfaldiga punkter.
Men hans inflytande på Wesley och Knox är av intresse,
särskilt emedan det vittnar om att evangelikalismen ingalunda varit
främmande för en dylik förkunnelse. Newman’s vittnesbörd om
hur Thomas Scott’s sats: »Helighet före frid» ringt i hans öron
i åratal,1 vore nog för fastslå, att helighetskravet hörde även
till traktarianismens evangelikala arvegods, även om icke en av
de tidigaste av hans första tryckta predikningar från den
evangelikala tiden burit titeln Holiness necessary for future
Blessedness (över texten Hebr. XII: 14: »Holiness without which
no man shall see the Lord»)2. Det förut omnämnda faktum,
att Pusey’s första predikan av år 1828 har samma text, pekar
också i denna riktning.3
A andra sidan hade helighetskravet med stöd av liturgien4
god hemortsrätt inom den anglikanska kristenhetens huvudlinje.
Law är på sitt sätt ett vittnesbörd härom. Inom den karolinska
anglikanismen framfördes det med full styrka av Jeremy Taylor
i hans böcker The Rule and Exercises of Holy Living och The
Rule and Exercises of Holy Dying, och tanken på övning i
1 Kyrkohist. Årsskr. 1920—21, s. 116; Apologia, s. 61 (1908, s. 5).
5 Parochial and Plain Sermons, I: i (från 1826).
3 Kyrkohist. Årsskr. 1922, s. 152, Liddon, Life of Pusey, I, s. 144.
4 Jfr. hur Palmer, Treatise on the Church, till bevis på den engelska
kyrkans note of holiness anför att »her prayers, her hymns, all her services
breathe a horror of sin, and an ardent desire for spiritual holiness and
perfection». (I, s. 235).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
