- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugutredje årgången, 1923 /
66

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 2. Den traktarianska fromhetens grundformer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i I 6

yngve brilioth: nyanglikansk renässans

Froude i augusti 1833, att det närvarande läget synes erbjuda
möjligheter för »återupplivande av det monastiska systemet.
Kollegier av ogifta präster skulle vara det billigast möjliga
sättet att effektivt sörja för en stor befolknings andliga behov.»
Det var samma motiv, storstädernas religiösa behov, som
drev Pusey att grunda de första nyanglikanska systraskapen.
De fornkyrkliga fädernas upphöjande av det jungfruliga ståndet
hade också gjort intryck, särskilt som det genljuder även hos
några av 1600-talets höganglikanska skriftställare (Andrewes,
Taylor, liksom senare hos Law). Man kunde också peka på
Ferrar’s försök att grunda ett religiöst samfund av monastisk
karaktär i Little Gidding under Karl I.1 Från år 1839 började
Pusey’s planer ta fastare form, samtidigt som intrycken från
det katolska Frankrikes systraskap, särskilt Vincent de Paul
och Francois de Sales, gjorde sig allt starkare gällande. Det
var betecknande men ödesdigert, att klosterlivets återinförande
skulle bli ett direkt medel att stärka den nyare romerska
katolicismens inflytande i Englands kyrka. Ehuru Pusey’s egen
dotter Lucie fore sin död 1844 avlagt klosterlöfte, var det dock
först följande år, som det första organiserade systraskapet (i
Park Village, Regent’s Park) började sin verksamhet. Den
senare historien har tillfullo rättfärdigat försöket, men mången,
som till fullo erkänner den praktiska betydelsen av våra dagars
vitt förgrenade anglikanska systraskap, måste beklaga, att de
genom hela rörelsens inriktning måste komma att tjäna den
teologiska och kyrkopolitiska reaktionen. Att Newman’s [i,ovij i
Littlemore bar en i hög grad klosterlik prägel, låter sig, som förut
påpekats, knappast förnekas, trots Newman’s försök att
bortförklara saken, och ehuru dess medlemmar ej förpliktat sig
genom löften. Under de sista ovisshetens år, dä Newman
gjorde fåfänga försök att hålla tillbaka lärjungar, som snabbare
än han själv drogo ut konsekvenserna av hans lära, talar han
också om ett kloster som det enda medlet att hålla folk
tillsammans.2

En undersökning av det asketiska motivet i Oxfordrörelsens
förkunnelse är nödvändig för att fatta dess egendomliga from-

1 Liddon, Life of Pusey, III, s. 2 ff.

2 »Men want an outlet for their devotional and penitential feelings, and
if we do’ not grant it, it is a dead certainty they will go where thev can
find it». Neivman’s Coi’resflondence whith Keble and others, s. 172.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1923/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free