Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 2. Den traktarianska fromhetens grundformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i I 6
yngve brilioth: nyanglikansk renässans
tanke ligger bakom än den blotta självträningens, och att
självförsakelserna ha sitt största värde ej som tecken blott på ett
subjektivt tillstånd, utan som utkorelsens insegel, göres tydligt
av den utförliga behandlingen fyra år senare av temat Many
Called, Few Chosen}
Här ha vi den grundligaste behandlingen av
predestina-tionsproblemet i Newman’s förkunnelse. Han upptar här
invändningen mot denna tanke, att den skulle alstra likgiltighet
och självsäkerhet: detta kan den blott i samband med läran om
den enskildes frälsningsvisshet,2 och det absoluta förnekandet
av denna lära är en av hörnstenarna i hans anglikanska teologi.
Utan den måste tanken på de utvaldas fåtal blott sporra till
desto ivrigare löpande på vädjobanan. För en ytlig betraktare
synes det överallt finnas så många människor med goda sidor,
att han snarare skulle tro, att de utvalda voro många. Men
detta visar, att Gud måste mäta efter en helt olika måttstock
mot världen. »Det visar dig, att om de utvalda äro få, så
måste någon särskild tro vara nödvändig, eller någon särskild
levnadsart (line of cojiduct), eller något annat olika mot vad
världen förutsätter, för att göra denna högtidliga förklaring
begriplig. Det låter dig ana, att det kanske måste behövas en
särskild fullkomning, fullständighet, konsekvens, helhet i lydnad
för att en människa skall vara utvald, och att de flesta komma
till korta här i ett eller annat avseende. Det låter dig ana, att
det är en stor skillnad mellan att vara en ordets hörare och en
görare; en, som önskar sanningen framgång, som gillar goda
människor och goda handlingar, och en trogen sanningens
tjänare. Det låter dig ana, att det är ett att vara allvarlig, ett
annat och högre att vara rotad och grundad i kärleken’. Det
låter dig ana den utomordentliga faran av enskilda synder eller
särskilda dåliga vanor. Det låter dig ana de faror, som ligga
i rikedomen, detta livets omsorger, ställning och förtroende.»3
1 A. a., V: 18. En liknande tankegång möter oss hos Manning i en
predikan The Sealing of the Elect (i Sermons IV: 19, 2 uppl. London 1850), s. 334:
»By what then shall we discern the hope of our election? Not by any external
signs, nor bv any supernatural intimations, nor by resting upon absolute decrees
and the like; but by the deep inward marks of the work of God in us, by the
correspondence of our spirit with the will and working of the Spirit of God.»
* A. a., s. 258 f.
3 A. a., s. 267 f. Jfr en predikan om The Visible Temple av år 1840.
»Fine dresses, fine houses, fine furniture, fine establishments, are painful to the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
