Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 3. Den progressiva kyrkotanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den progressiva kyrkotanken
8 r
netecken och helgelsen som dess ändamål. Detta framträder
med all önskvärd tydlighet i en annan av Manning’s
predikningar: The Waiting of the Invisible Church} Han rör sig också
här med samma motsättning mellan den osynliga och den
synliga kyrkan, som vi sett antydd hos Newman, stundom
användande uttrycken kyrkans själ och kropp.2
Allting är förutbestämt och förutsett av Gud, den andra
tillkommelsens dag (texten är Upp. 6: 9 —11), liksom allt som
måste ske dessförinnan. »Han har tecknat i grova drag för oss
naturen av det arbete, som Han har att utföra, innan änden
kommer, nämligen att fullborda ett visst antal, som Gud har
förutsett och förutbestämt till evigt liv». Detta är hela
världsloppets innersta mening; allt är till blott för att pröva och
fullkomna Guds utvalda, detta heliga samfund som »icke är mer
fullkomligt till sitt antal än ifråga om dess absoluta fullkomning
i helighet.» — »Många ha del i den synliga enheten, som äro
utan del i den osynliga. Kyrkan är som ett sakrament, som
har både ett yttre och inre. Den sanna kyrkan har både en
kropp och en själ: kroppen är det ena, enhetliga, organiserade,
allmänneliga samfund, vars väsentliga första villkor är
successionen från apostlarna: själen är den inre enhet av kraftig tro,
hopp och kärlek, som sammanbinder alla helgon, från de högsta
till de lägsta, i en andlig familj. Dessa äro frukterna, eller
resultatet av den synliga enheten, liksom Kristi likhet är verkan
av de heliga sakramenten i den troende mottagaren. Den
synliga enheten är det sakramentala medlet till danande av detta
helighetens samfund. Alla pånyttfödda människor äro helgon
potentiellt (in capability), men dessa äro helgon i verkligheten
(in fact). De förra kunna bli, de senare äro danade efter Kristi
likhet. Skillnaden är densamma som mellan en moralisk natur
och en moralisk vana: naturen kan vara passiv, eller fördärvad;
vanan måste utvecklas genom energi och uppehållas genom det
moraliska livets krafter. Det är därför ingen svårighet att pröva
oss själva. Varje människa kan säga, om hennes liv är till sin
drivande kraft (energetically) rent och heligt eller icke . . . Det
säkra tecknet är Kristi likhet växande i våra hjärtan, tilltagande
i klarhet i barndomen, i gossåren, ungdomen och de mognare
1 A. a., I, (7 uppl., London 1848) s. 334—348.
2 Klarast framställer Manning som anglikan sin uppfattning av den
synliga och den osynliga kyrkan och deras inbördes förhållande i boken The
Unity of the Church (London 1842), t. ex. s. 355, s. 367 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
