Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 4. Rättfärdiggörelseläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i I 6
yngve brilioth: nyanglikansk renässans
ett starkare betonande av helgelsekravet, såsom hos Jeremy
Taylor. Vi finna honom t. ex. i en predikan Righteousness
Evangelical described (med utgångspunkt från ordet om de
skriftlärdes och fariséernas rättfärdighet i motsats mot
lärjungarnas i Matt. V: 20) skildra den »evangeliska rättfärdigheten»,
som är »en helig vandel, ett gudligt lif, en allmän lydnad, ej
hållande något undan Gud, ett helgande av hela människan,
och håller ej blott kroppen, utan själen och anden oförvitliga
till Herrens Jesu tillkommelse.»1 Människan mottar Guds nåd
genom sakramenten, men hon måste bereda sig därtill genom
ett moraliskt liv, och därvid samverkar hennes själ med Gud.2
Så förenas här tanken på den sakramentala nådesmeddelelsen
med den pelagianska tendens, som ej utan skäl tillvitats Taylor.3
Och i en annan predikan Fides Formata; or, Faith working by
Love utvecklar han hur »ingen är rättfärdiggjord, utan att i
någon mån vara helgad».4 Denna den gamla höganglikanismens
karaktäristiska ståndpunkt utlägges klarast av sedermera biskop
George Bull i dennes ungdomsarbete av 1670: Harmonia
Apostolical som just framställer rättfärdiggörelseläran med
utgångspunkt från Jakobs brev och söker visa dettas överensstämmelse
med Paulus. I denna skrift, som varit av största betydelse för
den traktarianska uppfattningen, torde mindre vikt böra tilläggas
det försiktiga hävdandet av de goda verkens betydelse, då
författaren är synnerligen angelägen att ej tillägga dem någon
förtjänstkaraktär och åtminstone i sin egen tanke lyckas bringa
sin lära i överensstämmelse både med de 39 artiklarna och
Augustana. än dels hans framhållande, med bestämd udd mot
Luther och de solifidiani och antinomi bland de anglikanska
teologerna, som helt följt honom, att Kristus givit en ny lag,
1 The whole Works of the Right Rev. Jeremy Taylor, ed. R. Heber,
vol. VI, s. 230.
2 A. a., s. 223.
s Hunt, a. a., I, s. 341.
4 Taylor, a. a., s. 277. Texten är Jakobs brev, II: 24.
c Fullständiga titeln är Harmonia Apostolica seu binae dissertationes,
quarum in priore doctrina D. Jacobi de Justificatione ex operibus explanatur
ac defenditur: in posteriore consensus D. Pauli cum Jacobo liquido
demonstratio’. Detta arbete fyller 3:dje bandet av den samlade upplagan av Bull’s
verk, utgiven av E. Burton, Oxford 1827. Fjärde bandet av samma upplaga
fylles av de båda följdskrifterna till Harmonia: Examen Censurae och
Apologia pro Harmonia ejusque Auctore.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
