Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 4. Rättfärdiggörelseläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
yngve brilioth: nyanglikansk renässans
att de senare motståndarne till detta inflytande måste se
detsamma i ljuset av den metodistiska omvändelseförkunnelsens
överdrivet subjektiva och individualistiska metod.
Vid i8oo talets början hade den lutherska
rättfärdiggörelse-läran fått en betydande tolk i kyrkohistorikern Milner. Det är
i motsats mot honom, som Alexander Knox i sitt förut
omnämnda Letter to Mr. Parken. — On Justification1 kritiserar
den »forensiska» rättfärdiggörelseläran och ser i
rättfärdiggörelsen förvärvandet av ett tillstånd av inre, ej blott yttre formell
rättfärdighet, en moralisk förvandling, och han söker intolka
denna mening i artiklarna och homilierna och bringa dessa i
överensstämmelse såväl med skriften som med fäderna. Det är
av synnerligt intresse ur den synpunkt, som ovan anlagts, att
finna, att Knox dels gör barndopet till en vehikel för
rättfärdiggörelsen, dels i ett senare brev ger fullödiga uttryck för en
mystisk grunduppfattning.2 Detta är en av de väsentliga
punkter, där Knox föregriper Oxfordrörelsen.
Under dennas första år hade den lutherska
rättfärdiggörelseläran fått ett nytt uttryck i O. Brien’s arbete An Attempt
to explain and establish the Doctrine of Justification by Faith
only i?i Ten Sermons upon the Nature and Effects of Faith.
Detta torde ha bidragit till att åter väcka diskussionen till liv.
Newman hänvisar blott i förbigående härtill i de bekanta
föreläsningar, som alltjämt torde utgöra nyanglikanisrnens förnämsta
inlägg i denna fråga. Ward åter utgår i sin kritik direkt ifrån
reisen med biskop Butler, som förklarade, att »our faith itself is a good
work, it is a virtuous temper of mind», och att läran om rättfärdiggörelse av
tro allena endast vore hållbar under förutsättning av ett godtyckligt nådaval.
Wesley åter kunde, pressad av Butler på vad han menade med tro, svara i
uttryck lånade från homilierna. Hunt, Religious Thought in England, II, s.
288 f. (efter Wesley’s dagbok).
1 Remains of Alexander Knox, Esq., I, (London 1834), s. 256—288.
Brevet är skrivet 1810.
5 Letter to D. Parken, Esq, on the Charader of Mysticism, av år
1811. Belysande är särskilt följande utläggning av inkarnationen: »Animal
nature was to be magnetized; to make the attraction infallible, Godhead
takes our animal nature, in its noblest and happiest form, into a personal
union, and in that union, submits to, and combines, every conceivable
circumstance, that could tend to modify the moral energies of Deity, into the
most powerful medicine, and the most invigorating food, for diseased and
destitute man». A. a., I, s. 300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
