- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugutredje årgången, 1923 /
127

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 5. Mystik och sakramentalism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mystik. och sakramentalem

1 25

stämning av ängsligt aktgivande på det egna livet, av skrupulös
och bävande noggrannhet, som vi funnit utgöra en av den
trak-tarianska fromhetens grundelement. Härtill ha också de stundom
uppdykande tankarna på möjligheten av ett fullkomligt liv
(t. ex. hos Froude) anknutit. Exemplen överflöda, det må vara
nog att här erinra om hur Newman på sin »anglikanska
dödsbädd», då hans blick skärpts för ytligheten hos många av hans
tidigare medlöpare, och han kräver en strängare religion, ser
grundfelet framför allt i försummelse av läran om synden efter
dopet.1 Men i samband härmed fördjupas den rent sakramentala
uppfattningen av dopet som ett medel för Guds inneboende,
för den ingjutna nåden. Båda dessa sidor, liksom över huvud
taget hela den traktarianska läran om dopet, utfördes av Pusey
i hans Scriptual Views of Holy Baptism2 på ett sätt, som blev
bestämmande för hela skolan, och som genljuder i snart sagt
alla predikningar om dopet.3

Det är för vårt syfte knappast av nöden att ingå i ett
utförligare referat av denna Pusey’s så väl till form som
innehåll synnerligen tungrodda avhandling. Det rent historiska
godset, polemiken mot den reformerta, framförallt Zwingliska
dopuppfattningen, under det att Luther i detta sammanhang
(det gäller då egentligen dopets karaktär av ett mystiskt
iklädande av Kristus), vinner författarens gillande, den utförliga
patristiska orienteringen, allt detta ha vi här att lämna åsido
för att endast framhålla två huvudmoment, vilka, ehuru de av
Pusey ställas i nära samband med varandra, dock återspegla de
båda huvudpolerna inom Oxfordrörelsen: å ena sidan dopet som
ett objektivt verkande nådemedel, å den andra dess mystiska
innebörd som ett införlivande i Kristus, ett medupplevande av

If we have not the original purity of our white robes, we may wash their
spots with our tears, and He will cleanse them with His precious Blood.»

1 Newman’s Correspondence with Keble and others (brev av den "/»
1842): »There will be no good ... anywhere, till the doctrine of
post-baptismal sin is recognised».

2 Tracts for the Times, nr. 67, 68, 69. Av dessa tre kom endast 67
att utgå i nya upplagor, delvis omarbetade, 1839, 1840 och 1842 (den sista
med titeln The Doctrine oj the Holy Baptism as contained in the Scripture
and thence enlarged upon by the Fathers. Liddon, Life of Pusey I, s. 352 ff.)

* Bland tidigare uttryck för läran om dopet må här endast nämnas
Newman’s predikningar om Regenerating Baptism och hifant Baptism i
Parochial and plain Sermons, III: 19 och 20.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1923/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free