Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 5. Mystik och sakramentalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 2 yngve brilioth: ny anglikansk renässans
i viss mån svarande mot den vi iakttagit ifråga om den
högkyrkliga dopuppfattningen: å ena sidan läran om den verkliga
närvaron som den rättrogna högkyrklighetens insegel, å den
andra ett fördjupande i nattvardens mystiska innebörd som ett
medel för den gudomliga nådens inflöde i människan och för
individens uppgående i gudomen. Måhända skulle man kunna
göra gällande, att det här, i motsats till i fråga om dopet, är
den rent religiösa sidan, som, i sammanhang med den mystiska
religionstypens fulla utveckling och i mångfaldig påverkan från
fornkyrkan, först kommer till sin rätt, och att det kyrkligt objektiva
betraktelsesättet först senare tillgodogör sig nattvardsfromhetens
sålunda redan vunna fördjupning — med de ödesdigraste
konsekvenser. Väl är det sannolikt, att LlDDON har rätt, då han
meddelar uppgiften, att Pusey från sin moder som en dyrbar
arvklenod mottagit läran om »the real presence»,1 väl
genomandas The Christiaji Year av en sakramental stämning, som
hämtat näring i den högkyrkliga traditionen lika väl som i den
Wordsworth’ska natursymbolismen,2 väl återspeglas hos Palmer
den äldre höganglikanismens nattvardslära.3 Men allt detta har
under den tidigare Oxfordrörelsen på ett slående sätt förblivit
dött gods. I serien av Tracts är det först genom omtryck från
Beveridge och Cosin, som frågor rörande nattvarden komma
fram (Tracts 25—28), och sedan åter (år 1837) genom en catena
av äldre anglikanska teologer.4 Då Newman 1838 i ett par
predikningar behandlar nattvarden, får man intrycket av att
ämnet ej verkat i högre grad inspirerande pä honom: den ena,
The Gospel Feast,5 sammanför en del bibelställen, som
typo-logiskt kunna tydas på nattvarden, och fogar härtill en ganska
matt avslutning. I The Eucharistie Presence ges en rätt torr
framställning av den korrekta läran om en Kristi närvaro, som
är verklig, utan att vara köttslig, under avvisande alltså av
1 Life of Pusey, I, s. 7.
2 Likväl är det svårt att frigöra sig från misstanken, att ändringen i
dikten Gunpotvder Treason från »present in the heart, not in the hands» till
» ... as in the hands», trots de andra tolkningsförslag, som erbjudits, i själva
verket återspeglar övergången från en receptionistisk till en helt objektiv lära
om den reala närvaron.
3 Jfr Stone, a. a., II, s. 521 lf.
* Tract 81: Testimony of Writers in the later English Church to the
Doctrine of the Eucharistie Sacrifice.
5 Parochial and plain Sermons, VII: 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
