Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 5. Mystik och sakramentalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 2
yngve brilioth: ny anglikansk renässans
inför det av traditionen helgade efterhand tar bestämdare
gestalt och slutligen koncentreras kring sakramentet.1 När
Newman 1834 predikar om The Good Part of Mary, klagar han över
att tiden ej har behov av »hela det system av stilla andakt,
helig betraktelse, frihet frän världsliga omsorger», som Jesus
prisar hos Maria.2 Två år senare talar han om Reverence in
Worship som något, som utmärker den kyrkokristne, under det
att de frikyrkliga anse sig ha kommit Gud så nära, att »de ej
behöva frukta alls eller lägga band på sina ord eller tankar,
då de tilltala Honom .. . De ha lärt sig att vara familiära och
fria med heliga ting, nästan av grundsats».3 Han hävdar, att
»vi skola ej lägga an på former för deras egen skull, men vi
måste behålla i minne, var vi äro, och då skola formerna på
ett naturligt sätt komma in i vår gudstjänst. Vi måste i allt
handla, som om vi såge Gud».4 Dessa tankar komma åter,
men mot bakgrunden av en apokalyptisk främlingsstämning, i
en adventspredikan från samma år (Worship, a Preparation for
Christ’s coiningJ.5 Kyrkans ordningar skola hålla oss vakande
1 Det är betecknande för den ovan påpekade förflyttningen av tonvikten
från dopet till altarets sakrament, att Newman år 1833 i dopet framför allt
ser medlet för det gudomligas närvaro hos människan. Detta är i en
predikan The Gift of the Spirit (Parochial and plain Sermons, III: 18), där en
starkt mystisk kyrkouppfattning kommer till uttryck: tanken på Andens
närvaro i kyrkan måste »produce in us deeper and more reverent feelings
towards the Church of Christ, as His especial dwellingplace. It is evident we
are in a much more extraordinary state than we are at all aware of» (s. 270).
■ A. a., Ill: 22, s. 332.
a A. a., VIII: i, s. 6.
4 A. a., s. 8. Denna tanke utföres närmare i en predikan Reverence, a
Belief in God’s Presence. Känslor av fear och a ive »are the class of feelings
we should have,— yes have in an intense degree — if we literally had the
sight of Almighty God; therefore they are the class of feelings which we
shall have, if we realize His presence». A. a., V: 2, s. 21 f. Känslan av
Guds närvaro »is one of both joy and pain, or rather one far above either; a
feeling of awe, wonder and praise, which cannot be more suitably expressed
than by the Scripture word fear», (s. 26).
5 Den eskatologiska bakgrunden för Oxfordrörelsens religiösa stämning
får ej förbises. Newman väntar den plötsliga tillkommelsens dag — liksom
världen plötsligt skapades (varje tanke på utveckling är honom här fjärran:
»He began the world we see, not from its firsts seeds and elements, but
he created at once the herb and the fruit-tree perfect . . ., not a gradual
formation, but a complete work»; a. a, VI, s. 269). Tiden mellan Kristi
första och andra ankomst har blott en relativ verklighet: före inkarnationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
