Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 1. Ärkebiskopen och arkitekten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. RESTAURERINGSFÖRSLAG
21 I
dade och Zettervall kunde på allvar själv gripa sig an med
verket.
Det dröjde icke länge förrän detta tog sig gestalt i
skisser och utförda ritningar. Redan i febr. 1874 har
ärkebiskopen anledning att i ett brev uttrycka sina betänkligheter
mot de omgestaltningsplaner, som voro å bane. »Jag är»,
skriver han, »naturligtvis alldeles obehörig att bedöma frågan
och vågar icke i denna sak hafva något sjelfständigt omdöme.»
Men han manar till »iakttagande af all erforderlig
försiktighet» och »afråder från öfverdrifven djerfhet i den nya planens
utförande». I mars återsändas skisser till Zettervall med ett
brev, vari å ena sidan uttalas belåtenhet men å andra sidan
betänkligheter särskilt med avseende på krabbor och balustrader,
som skulle pryda vissa delar av byggnaden. »Af hvad slags
material skola dessa saker göras?» frågar ärkebiskopen, som
också undrar om man är viss på att de gamla murpartierna äro
brukbara för påbyggnad.
Zettervalls restaureringsförslag blev inom året färdigt. Det
betecknas härnedan såsom det första eller projekt I, emedan
det efterföljdes av flera andra, och överlämnades jämte
tillhörande ritningar till domkapitlet mot slutet av år 1874.
Ritningarna, 13 blad, finnas i domkyrkans arkiv, men den
åtföljande beskrivningen eller förslaget, som åberopas i
domkapitlets skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 jan. 1875, har ej
anträffats vare sig i riksarkivet eller i domkapitlets och
domkyrkans arkiv. Men då förslaget icke kom till utförande i
oförändrat skick och Zettervalls synpunkter och syften kunna
inhämtas i de av honom avgivna förklaringar och yttranden, som
längre fram komma att återgivas, så kunna vi här under
hänvisning till avbildningarna (pl. 8—10) inskränka oss till kort
angivande av huvudtanken samt av de mest framträdande
skiljaktigheterna mellan detta och det slutligen antagna
förslaget.
Zettervall kunde icke förlika sig med den förefintliga
stilblandningen i monumentet. Mycket som efter den äldsta
byggnadstiden tillkommit både under äldre och senare skeden
fann han dessutom vanställande och värdelöst. Hit hörde de
baltiska mursiraterna på tornens övre delar (pl. 1—3). Tornens
hörnsträvor, som voro ställda ett litet stycke från hörnen och till
formen klumpiga, utdömdes som både stil- och konstruktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
