Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2i8 n. j. Söderberg: Uppsala domkyrkas restaurering
ningens bringande i ordning förenliga åtgärder af behofvet
påkallade, hvaribland vattentakens omgörande och södra tornets
murförstärkning, som bör kunna ske utan tornets rifning. Detta allt,
i förening med restaurering af en mängd ornament och andra
detaljer i huggen sten m. m. skulle göra arbetet med kyrkans
ordnande, blott på medelväg, ganska dyrbart och omfattande. Utöfver
det oundvikligen nödvändiga afser dock projektet att, med ledning
af den storartadt anlagda planen och ännu för handen varande
ganska rika och stylen angifvande skulpturdetaljer, utveckla
byggnadens arkitektur så fullständigt som möjligt, och bringa denna till
en rikedom i form, hvarigenom både i det yttre och invändigt
blefve ett närmande till hvad anläggaren tänkt sig. I denna afsigt
hafva ritningarne uppgjorts, och dessa visa, att författaren väl
arbetat sig in i den nordfranska äldre spetsbågsstylens anda, samt
att han vetat behandla ämnet med konstnärlig fantasi och känsla,
hvarigenom han ock åstadkommit ett storartadt och i många fall
anslående projekt.
Men detta har, såsom nyss är nämndt, skett utan hänsyn till
möjligheten att anlita en medelväg, hvilken dock i fråga om
Upsala domkyrka synes böra beträdas på grund af antagliga skäl.
Det är nämligen väl troligt, att den franske byggmästaren från
böljan uppgjort höjdritningarne i harmoni med den fullt utvecklade
planen och enligt hvad brukligt var i hans hemland, hvadan ock
det nu företedda återställelseförslaget möjligen kan hafva något
tycke af det ursprungliga; men kommen till orten, der verket skulle
utföras, och mötande alla de svårigheter, hvilka der yppades emot
företagets fullbordan på tillämnadt sätt, måste det lemnas utom allt
tvifvel, att han lät en högst betydlig indragning ske å den
orna-mentala utstyrseln; och då kyrkan icke blef färdig under Boneuille’s
styrande mästerskap, utan fick vidkännas allt flera förmedlingar till
ett enkelt, de tillgängliga råämnena och arbetskrafterna, men ej
planens prakt motsvarande yttre, må det vara fullt berättigadt att
taga dessa, från forna dagar qvarvarande och för tillämpning ej
omöjliga åtgöranden såsom ledning vid det nutiden ämnar verka
till byggnadens iståndsättande.
Sant är väl att kyrkan derigenom blir vida mindre prydlig i
detaljerne än hvad restaurationsprojektets författare afsett, men då
de orneringar han tillämnat dels icke äro för klimatet lämpliga,
dels ock icke bevisligen tillhöra den ursprungliga planen, vore ej
skäl till deras fullbordan på föreslaget sätt. Sålunda kan, intill
dess erfarenheten häruppe bevisat motsatsen, icke anses väl betänkt
att utföra fialer, krabbor, bladverk, korsblommor, takräcken,
vatten-utkastare m. m. af beton, ej heller att på de stora tornspirorna af
beklädt trä, fastsatta beslagna trä- eller i metall gjutna, skarpt
utstående hörnorneringar och listverk, hvilka, liksom cementgodset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
