- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugutredje årgången, 1923 /
229

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I. RESTAURERINGSFÖRSLAG

21 I

höjt i likhet med hvad mitt förslag afser, och en s. k. takryttare
uppsatt i korspunkten. Denna takryttare passar väl tillsamman med
de i eskissen föreslagne tornspirorna. Återstå nu att se huru
sträf-pelare och spännbågar blifvit behandlade. De förra, som ännu
(i verkligheten) äro lika höga som sidoskeppsmurarne, hafva blifvit
förkortade och försedde dels med luttak, dels med sadeltak och
små rösten. Korsträfvorna hafva fått denna sednare anordning,
jemte nichfördjupningar i sina öfre afdelningar — tydligen för
åstadkommande af något slags sammanhang mellan dessa primitiva
delar och de yngre, nu för öfrigt moderniserade, tornen jemte de
föreslagna (med dem öfverensstämmande) gafvelröstena å
transep-terne. Sträfpelarne, på detta sätt afslutade, hafva följaktligen icke
fått någonting med spännbågarne att skaffa. Dessa, föraktande sin
naturliga utgångspunkt, krypa istället naivt ut midt igenom
sidoskeppens vattentak, precis på samma sätt som de gjorde under 17:de
seklet — en anordning hvars motstycke arkitekturhistorien, mig
veterligen icke eger att uppvisa.

Detta är nu hvad de förordade eskisserna afser, beträffande
det yttre »återställandet», och som skall ådagalägga »möjligheten,
att efter en mindre måttstock nå ett anständigt resultat». Jag
öfverlemnar åt andra att afgöra, huruvida detta så kallade anständiga
resicltat från konsthistorisk synpunkt sett, verkligen lönar mödan att
eftersträfva.

Beträffande det inre så äro skiljaktigheterna emellan mitt
förslag och motförslaget få och jemförelsevis mindre betydliga.
Eskissen upptager min föreslagna förändring med orgeln och
orgelläktaren, min förhall derunder, mitt undanrödjande af
altardekora-tionen och de moderna läktarne i Transepten, samt mitt
arrangement för anbringandet af dubbeldörrar. — Slutligen upptager eskissen
äfven mitt förslag att göra pelarne vester om Tvärskeppet lika med
de öster derom varande ursprungliga pelarne. Deremot afser
eskissen den Tessinska predikstolens bibehållande, hvilken jag i
mitt förslag aflägsnat, samt blindnichers upptagande i de nu släta
murfälten mellan midtskeppsarkaderna och fönsterraden, hvilka
murfält jag velat pryda med målning. Hvad den förra vidkommer, så
må den gerna för mig stå qvar, ehuru jag är viss på, att den med
sin bullrande barockutstyrsel, skall störa harmonien i det mäktiga
perspektivet. I Tyskland eller England, der man förstår att
restaurera medeltids monumenten, skulle en sådan predikstol — med djup
aktning för dess stora konstvärde — säkerligen blifvit undanflyttad,
t. ex. till ett sidokapell. I Frankrike åter skulle man möjligen låta
både den och Altardekorationen stå quar och istället kanske
»restaurera» kyrkan i öfverensstämmelse dermed. Angående murfältens
förseende med blindnicher så torde den saken böra något närmare
skärskådas. Dessa fält hafva aldrig haft eller kunnat hafva en så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1923/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free