- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugutredje årgången, 1923 /
231

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I. RESTAURERINGSFÖRSLAG 21 I

alla småspirorna och dess bekröningar väl ej kan ifrågakomma)
beräknade, små och stora tornspiror i det rekommenderade
motförslaget, och dervid göra den oskyldiga frågan: hvaraf skola då dessa
spirors, äfvensom alla röstenas, också skarpt utstående lister, samt
dess 148 större och mindre korsblommor eller spetsprydnader
göras? Svaret blifver utan tvifvel äfven här, att de skola blifva af
»beslaget trä» eller af »metall gjuine». Mitt förslag upptager
visserligen 207 större och mindre sådane påfästade metallornamenter,
men kunna granskarens 148 trottsa temperaturförändringarne i
Upsala, så måste väl också mina 207 kunna göra detsamma.

Angående spännbågarne säger granskaren, att de blifvit
försedde med »något för grofva pinakler ofvan sträfpelarne». Denna
anmärkning grundar sig sannolikt endast på granskarens smak.
Enligt min smak stå de i godt förhållande både till de grofva
sträf-vorna och till spännbågarne. Hvad det beträffar, att — som
granskaren anmärker — icke några spår lärer finnas, som visa att
spännbågarne fordom varit »dragne ut till yttermurarne», så får
jag erinra derom, att det lika litet finnes några spår, som visa, att
de ursprungligen endast varit dragne »från murpelarne mellan
sidogångarne och kapellen». — Anmärkningen mot takens bröstvärn
synes rigtig nog, ity att de onäkligen »samla och quarhålla
snömassor på taken»; men detta gör ju också hvarje attique eller
fotränna, som dock allmänt begagnas såväl i Upsala som Stockholm.
På sednare stället är för rasten balustraden kring taken ingen
ovanlighet. Med det oförgängliga material hvaraf de föreslagna
bröstvärnen äro beräknade att utföras, torde det betyda föga om snö
hopas der bakom eller ej. De äro mer än tillräckligt starka för
att motstå snömassorna, och när snön smälter så samlas vattnet
i takrännorna, hvars konstruktion naturligtvis måste vara sådan, att
de kunna trottsa den starkaste temperaturförändring. Med
anledning af min i förening med tornsträfvornas ändring föreslagna
på-murning af tornen, säger granskaren, att »härigenom har det
proportionsvis ringa afståndet mellan dem» (tornen) »skenbarligen
minskats till skada för mellanpartiet, hvars betydenhet dessutom skulle
förringas genom den nyssnämnda utflyttningen af tornens
stödje-pelare». Denna anmärkning torde försvinna, då vi erinra oss, att
vid de göthiska kathedralerna det ingalunda är mellanpartiet i
fasaden, som har sig ålagt att spela en hufvudrol. Dertill får jag
fästa uppmärksamheten vid det förhållandet, att hos en mängd
kathedraler tornen stå lika tätt eller ännu tätare än här, och jag vill
dervid endast erinra om den mest fulländade af alla, Kölnerdèmen,
der mellanpartiet ej är fullt hälften så bredt som något af tornen,
dess sträfpelare oberäknade. Beträffande den föreslagna
målningsdekorationen å murfälten under midtskeppsfönstren, så menar
granskaren, att den kommer att sitta så högt i det smala skeppet, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1923/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free