Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i. restaurf.ringsförslag
261
fattare behagar kalla baltisk stil; men väl till den franska gotikens
Kathedral stil och dess verkliga själsfränder. Dessa fialer hafva
dock, såsom ett slags försoning, fått simpla rappade nicher i
likhet med tornsträfvorna. Tvärskepps gaflarnes sträfvor hafva fått
påbyggnader med höga spiror, hvilka påbyggnader, likasom
gafvel-fälten emellan dem, erhållit dylika simpla nicher. Gaflarnes tvenne
medlersta nicher äro, måhända för kontrastens skull, dock rikare
än alla andra på hela kyrkan och krönta med en rund
fyrpassut-sirad nich. Taklisterna äro fullkomligt nordtyska och bestå af en
rå skråkant med staf. Under den öfre taklisten löper rundt
omkring hela kyrkan, med undantag för tornen, en fris af
klöfver-bladartade murfördjupningar med kalkrappade bottnar. —- Slutligen
har samtliga sträfpelarna blifvit uppdragna öfver sidoskeppstaken
och der tinnartadt afstympade, med mycket flata vatten-affall inåt
taken — en anordning så mycket vidrigare som sträfvorna icke
stå i något slags samband med spännbågarne, utan se alldeles
ofärdiga ut och liksom suckande efter det ännu felande naturliga
föreningsbandet med sina högre upp på taken rebelliskt frigjorda
hälfter. Genom denna anordning har projektets författare,
omedvetet, i sin ritning lemnat en mycket förtydligande illustration för
styrkandet af mitt påstående, att dubbla spännbågar äro i Upsala
Domkyrka nödvändiga för åstadkommande af en tillfredsställande
arkitektonisk artikulation och för att skeppen i det yttre, som sig
bör, må komma i organiskt samband med hvarandra.
Af hvad jag nu tagit mig friheten påpeka framgår att
projektet N:o 3 är uppgjordt utan all slags hänsyn till Domkyrkans
verkliga karaktär och väsende. Denna hänsynslöshet stegras på ett
i sanning förvånande sätt genom användandet af de kolossala
tornspirorna från Maria kyrkan i Lybeck. Der äro de på sin plats,
på grund af de dem uppbärande höga, kraftiga, från sträfvor fria,
fyrkantiga tornmassorna inunder; men här uppträda de
oproportionerligt klotsiga och alldeles förkrossande. Kommer så den enormt
höga, smäckra genombrutna takryttaren, för att genom kontrasten i
stil rigtigt påpeka ofvannämnda missgrepp — också den Lybecker
gods, som utan urskiljning tagits, må hända derföre att äfven den
låg så nära för hand.
Beträffande det inre får jag hänvisa till mina förut hafda
utlåtanden. Jag kan icke gilla den föreslagna nich upptagningen,
emedan det åsyftade ändamålet — att derigenom få något som
skulle ersätta de bristande triforierna — icke på detta interjören
för öfrigt föga värdiga sätt kan vinnas. De öfre små fönstren göra
icke anspråk på någonting plastiskt triforieartadt i fälten under sig,
utan snarare på målerier, af en eller annan passande art, såväl der
som på ömse sidor om sig å de murfält hvaruti de sitta. 1
J Kändt är att sådane målerier funnits, såväl på murfälten som i
hvalfven, ända till 1650, då de bortskrapades eller öfverkalkades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
