Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - III. Restaureringen av kyrkans grund och yttre - 1. Grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iii. grunden och kyrkans yttre 295
medelst stödblock i tillbörligt bärningsförhållande till de
mur-massor de skulle försäkra mot framtida rubbning. Grundpelarna,
enligt Langlets uppgift (Inv. 91) 42 st. till antalet, nedfördes till
växlande djup av 5 à 13 m. under markens yta (arb. ber. 3/i 87).
De äro belägna under eller invid tornets södra och sydvästra
stödpelare och invid de två närmaste stödpelarna mot kyrkans
södra yttermur samt i kyrkans inre invid grundmurarna till
kapellväggar och till den stora pelaren under tornet.
Grundläggning och sockelsättning utfördes under det första
året i den mån det var behövligt för de två blivande nya
stödpelarna och för flyttning av de gamla.
Vad kyrkans sockel i övrigt beträffar, hade den för icke
så länge sedan (1854 och följande år) till ersättning för den äldre
förvittrade beklädnaden av kalksten, erhållit ny beklädnad av
finhuggen granit, bestående av två skift omkring 30 à 35 cm.
tjocka block över varandra, däröver en olämpligt formad
täcklist och överst ett i tegelmuren insatt band1. Genom frost rubbas
blocken då och då ur sitt läge. Under restaurationen
inpassades de alla på sina platser och alla fogar fylldes med cement.
Men tillsyn behöves allt emellanåt. Grundmurarna förbättrades
genom utvändig cementering vid Rosersbergskoret och på några
ställen väster om tvärskeppet.
»Grundmurarnas djup är tämligen varierande: under norra
tornet 4,16 m., vid sakristian omkring 3 m., under vissa af
västra partiets mittskeppspelare omkring 1,5 m. Södra tornets
grundmur är omkring 2,7 m., hvilket i allmänhet tyckes vara
yttre grundmurarnas medeldjup» (Inv. 91).
Efter de utförda förstärkningarna ansåg Langlet, att
byggnaden vad grunden beträffade »i sin helhet på nytt kunde
motstå seklers åverkan. — — — De svagaste punkterna ligga
inom västra vestibulens område, där verkligen en och annan
rämna, dels gammal såsom i hvalfvet under norra tornet, dels
1 Intendenten Scholanders uppgift (sidan 240 härovan), »att murverket
består af sammangyttrad murbruks- och stenknotskärna, beklädd med tegel å
ömse sidor», kan jag varken bekräfta eller i allmänhet bestrida, ehuru dess
giltighet, åtminstone i större utsträckning, av mig betvivlas. Innanför
granitsockeln anträffas visserligen en kärna av stenknot och gråstensskärv i
murbruk, men på två ställen, där kyrkans murar i är (1923) genombrutits, sträckte
sig denna kärna uppåt endast till en höjd av omkring 1 m. över kyrkogolvet
och däröver fanns kompakt tegelstensmur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
