- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugutredje årgången, 1923 /
299

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - III. Restaureringen av kyrkans grund och yttre - 2. Tornens murar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iii. grunden och kyrkans yttre 309

delarna av de gamla strävpelarna. De på tornens mot varandra
vända sidor vid de östliga hörnen ställda stöden äro uppmurade
på den sparda och reparerade delen av östra mellanväggen
mellan tornen.

Denna mur vilar i sin ordning på det valv, som
sammanbinder de stora inre pelarna under samma tornhörn, de
västligaste mittskeppspelarna inne i kyrkan. Det är en väldig tyngd
som trycker på dem. Utom valvet och delar av
mittskeppsmurarna med vad dit hör uppbära de också en stor del, inemot
en femtedel eller en sjättedel av tornens tyngd. Vid stark
storm måste den pressning de äro utsatta för vara högst
betydlig. De äro ommurade nedtill, som längre fram kommer att
närmare omnämnas, och stabiliteten har därigenom enl.
arbetschefens utsago blivit ökad med 50 %. Men tornens höjd har
också ökats, enbart murarnas med nära tolv m., och därmed även
tyngden. Arbetschefen tycks icke hava räknat med något
alltför stort övermått av bärkraft hos ifrågavarande pelare och
ansvaret för hans verk i denna del synes ha känts drygt. Han
ville högst ogärna ytterligare öka trycket med något som helst,
smått eller stort, och ville gärna utesluta allt, s.om möjligen
skulle kunna undvikas. De nu senast ifrågavarande murstöden
önskade han få uteslutna eller så mycket som möjligt
reducerade. Han brevväxlade härom med den ledande arkitekten. I
ett brev av den 23 juli 1887 (RH) svarar Zettervall på ett av
Langlets förslag på följande sätt: »Beträffande belastningen pä
tornens fristående pelare har jag flera gånger fäst din
uppmärksamhet vid nödvändigheten af att öfverföra denna belastning
så mycket som möjligt på tornens solidare undermurar och om
du behagar se mina första förslag i detta hänseende sådana
de föreligga redan i mitt första förslag till restaureringen, så skall
du finna, att just denna punkt i konstruktionen varit föremål för
min ifrigaste omtanke. Att lägga hela tornhörnbelastningen
omedelbart utan vidare på den understående pelaren har jag
alltid ansett vådligt, då du talat om att min föreslagna
järnspänning vore öfverflödig. Du vill minska mina hörnsträfvors
språng, men derpå vill jag på inga villkor ingå. De måste
blifva sådana de nu äro i ritning angifna — mycket arbete,
mycken omtanke, forskning och jemkning har det under åratal
kostat mig, innan jag kom till dessa proportioner. Äro de för
tunga för dig, så gör dem delvis ihåliga (ifall du kan undvara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1923/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free