Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - III. Restaureringen av kyrkans grund och yttre - 4. Tvärskeppets murar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iii. grunden och kyrkans yttre 3 1 7
ligen var det dock meningen att ersätta de kopparklädda
listerna med cement — men avslutningen över taklisten skulle
bestå av närmare sjuttio fot höga fialer med rektangulära liv
av tegel, prydda med kolonner och blindarkader av cement,
samt höga koppartäckta hjälmar med två spetsar och
korsblommor överst. Nu fortsättas strävpelarna med inskärningar
vid hörnen, motsvarande de nämnda små kalkstenslisterna
ungefär 3,27 m. uppåt till en på framsidan inlagd dropplist av
kalksten. Här indrages språnget betydligt, alldeles som på
tornens strävor vid samma höjd, och avsatsen betäckes med en
stor cementpinakel på kalkstensunderlag av samma form och
storlek som tornpinaklerna hava. I jämnhöjd med pinaklernas
korsblommor förekomma åter dropplister av kalksten på
strä-vornas tre fria sidor, vilka lister fortsättas på transeptets yttre
sidor.
De krönande turellerna, som resa sig över taklisten och
balustraden, likna till formen de tureller, som stå på
tornmurarnas hörn, men äro mindre och hava andra proportioner
mellan de särskilda delarna. I avseende på materialet
förefinnas även olikheter. Det på en bas av cement vilande
åtta-sidiga livet är här med sina kolonner i hörnen murat av tegel
och intervallerna mellan kolonnerna äro fyllda. Kapitäl och
bågar ävensom spiran med sina gavlar vid basen och sin
korsblomma är alltsammans av cement. Utseendet avviker,
som nyss nämndes, icke så litet från 1883 års fastställda
ritning och kommittén samtyckte först efter mycken tvekan till
detta Zettervalls nya projekt. Det föredrogs av arbetschefen
den 10 januari 1889 och föranledde omedelbart en längre
skrivelse till överintendenten Zettervall. Kommittén erinrar om,
att dess genom kungl, brev erhållna befogenhet att vidtaga
modifikationer i den fastställda planen var förenad med ansvar
och det var högst angeläget att ifråga om en betydligare
förändring erhålla upplysningar av överintendenten personligen;
han anmodades därför att komma tillstädes vid ett blivande
sammanträde, då kommitténs betänkligheter måhända kunde
av honom hävas. Av ett brev till Langlet den 14 s. m. (RH)
synes, att denna skrivelse blev ganska illa upptagen. »Man
tyckes», skriver Zettervall, »vilja klafbinda mig vid eskissens
antydningar och såmedelst lägga hinder i vägen för
arkitektens fria studerande af sitt förslag i dess enskildheter — för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
