- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugutredje årgången, 1923 /
340

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - IV. Fornminnen gudstjänst och opinion - 1. Fornminnesvården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340 n. j. söderberg: uppsala domkyrkas restaurering

IV. Fornminnen, gudstjänst och opinion,
i. Fornminnesvården.

Zettervalls restaureringsförslag gillades av Kungl. Maj:t
utan att vitterhets-, historie- och antikvitets akademien eller
riksantikvarien synas ha beretts tillfälle att yttra sig i saken.
Såvitt bekant är, hade ej heller någon erinran på annat sätt
från något håll framkommit om särskilda mått och steg för
tillgodoseende av fornminnesvårdens intressen vid företagets
realiserande. Allmänna medel för restaureringen ställdes av
Kungl. Maj:t till Uppsala domkapitels förfogande och arbetet
sattes därefter i gång, utan att några särskilda föreskrifter för
fornminnesvårdens tillgodoseende utfärdats eller ens synas ha
blivit påtänkta.

Det går annorlunda till numera, då gamla
byggnadsmonument komma under arkitekters och byggmästares behandling.
Tider och förhållanden ha mycket ändrats sedan den gång, då
det gällde Uppsala domkyrka.

Av vad sedermera tilldrog sig, synes det framgå, att
riksantikvarien hade den uppfattningen, att domkapitlet, innan
arbetet påbörjades, bort hos Kungl. Maj:t göra anmälan om
äldre tiders verk, som genom det fastställda förslagets utförande
skulle komma att nedbrytas, och vilka åtminstone genom
av-teckning och beskrivning borde bevaras åt eftervärlden. Det
framgår vidare, att domkapitlet hade en annan uppfattning om
tillbörligheten av en sådan anmälan.

Emellertid hade domkapitlet lika litet som någon annan
varit betänkt på anställande av en inom fornminnesvårdens
speciella område sakkunnig person med uppdrag att tillse vad
med hänsyn härtill under restaureringens förlopp kunde vara
lämpligt och behövligt att iakttaga. Utan tvivel höll domkapitlet i
god tro före, att verket med full trygghet kunde få taga sin
början och fortgå under överintendentens personliga ledning
och högsta tillsyn med tillhjälp av den utsedde arbetschefen
på platsen. Den tillsatta byggnadskommittén var dessutom
mångsidigt förfaren, och åtminstone en av dess ledamöter var
synnerligen väl bevandrad på konsthistoriens fält.

På hösten 1886 hade man redan hunnit ett gott stycke på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1923/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free