Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - IV. Fornminnen gudstjänst och opinion - 3. Opinionen i staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering
vecklingen av dess nya gestalt och prydnad påminde de om
ap. Petri förmaning: »efter nu allt detta skall förgås, hurudana
boren I då vara uti helig umgängelse och gudaktighet»
Det är nog inte utan att sådana känslor bland
församlingsborna i en del kretsar hade något inflytande på en fråga, som
uppkom samtidigt med avstängandet år 1886 av den västra
delen av kyrkan för restaureringsarbetet. Det gällde
anskaffandet av en kyrksal. Saken lancerades av församlingens
prästerskap, som hade många talande skäl att anföra. Tiden
var väl väld. Det var opportunt att framkomma med den nya
tanken, då domkyrkan endast till en del kunde få disponeras
av församlingen för en tid, vars långvarighet icke så lätt kunde
beräknas. Motståndet var starkt, men behovet senterades också
i vida kretsar. Det föreslagna inköpet av ett hus,
Frälsningsarméns nuvarande egendom vid S:t Persgatan, avslogs
visserligen och man stannade vid förhyrandet av lokalen för en tid
av fem år. Men tanken på erhållande av en församlingen
tillhörande kyrksal var väckt och hölls vid liv. Man resonerade
så, att domkyrkan visserligen var bra att ha, men ju ståtligare
och mer utsmyckad domkyrkan blev, desto mer hade man
behov av en enklare, mera intim gudstjänstlokal. Och efter de
fem hyresårens slut, efter många debatter och förslag beslöt
kyrkstämman att låta uppföra en kyrkosal vid Osterplan, som
alltsedan begagnats och fortfarande begagnas för sitt ändamål.
Den konst- och kulturhistoriska kritiken mot
restaureringsföretaget lyckades nog inte göra sig mycket gällande här i
staden. I Stockholmspressen lät den visserligen en och annan
gång höra sig, och enskilt kunde sakförståndiga, som kommo
på besök, låta höra anmärkningar om den vandalism, som enligt
deras mening övades, då domkyrkans åldriga mantel drogs av
och forna tiders anordningar slopades. Det var dock mera
med tiden, som kritiken fick opinionen för sig och man
började taga en icke avsedd lärdom av Helgo Zettervalls verk,
började betrakta det som ett lärorikt och varnande exempel,
som kommit att statueras på Uppsala domkyrka. Det kan
också hända, att man ännu icke skulle ha nått så långt i konsten
att sköta ett gammalt förfallet byggnadsmonument utan detta
exempel. Medan saken pågick, var oppositionen mera
sporadisk och dess röst trängde icke långt. Troil var god, ja
entusiastisk hos dem, som stodo i spetsen för ombyggnaden. Må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
