Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Dokument till frågan om nattvardsgemenskap med Englands kyrka av N. Söderblom - 2. Svenska kyrkans biskopar till anglikanska biskopskonferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL ANGLIKANSKA BISKOPSKONFERENSEN
3 7 i
1. Åt enskilda medlemmar av främmande kyrkosamfund, som
mera tillfälligt begärt att till sitt inre livs förkovran få inom vår
kyrka deltaga i den Heliga Nattvarden, har rätten härtill såsom en
kärlekens plikt medgivits. En förvägran av denna rätt i sådana
fall, in casu necessitatis, torde inom vår kyrka knappast hava
förekommit.
2. För ett medgivande in genere åt ett visst kyrkosamfunds
medlemmar av nämnda rätt förutsattes däremot, att en väsentlig
överensstämmelse, dokumenterad genom det ifrågavarande
samfundets bekännelseurkunder, föreligger i den kristna trosåskådningens
anda och huvudpunkter. I fråga om de samfund, som i likhet
med vårt anslutit sig till den Augsburgiska Bekännelsen, har
medgivandet av en sådan allmän interkommunion betraktats såsom
självklart, medan saken i andra fall torde hava ansetts kräva särskild
prövning. Att man emellertid icke utan vidare ansett den’ direkta
anslutningen till Confessio Augustana såsom det oeftergivliga
villkoret för medgivande av interkommunion, framgår bland annat av
det faktum — som i detta sammanhang är av särskilt intresse —
att redan en gång tidigare under i7:de århundradet
nattvardsgemenskap av denna art i Nordamerika bestått mellan vår kyrka och
Eder. Två århundraden senare anbefalldes under ett antal år efter
1866 svenska emigranter till Amerika på platser, där tillträde till
svensk evangelisk-luthersk menighet saknades, till
protestantisk-episko-pala kyrkan.1
Vår kyrka har sålunda i fråga om nattvardsgemenskap icke
lagt avgörande vikt vare sig vid läran om kyrkans ämbete i
allmänhet eller vid det som plägar benämnas biskoparnas apostoliska
succession och därmed sammanhängande spörsmål. Den djupare,
med hela vår grundåskådning sammanhängande grunden till detta
förhållande, som vi även vid detta tillfälle anse oss böra starkt
betona, har vid flera tillfällen under den förberedande utredningen
och särskilt vid förhandlingarna i Uppsala i september 1909, av
den svenska kyrkans representanter klargjorts. Vi hänvisa i detta
avseende till de vid sistnämnda tillfälle framlagda och i den av
ärkebiskopen i Canterbury år 1909 tillsatta kommitténs betänkande
1 I Cleri Comitialis Cirkulär till prästerskapet från riksdagen 1865—66
anbefalldes utfärdandet av ett intyg i nämnda syfte till emigranter. I
motiveringen därtill anföres »att en för närvarande här i huvudstaden vistande Biskop,
tillhörande den engelska episkopala kyrkan i Förenta Staterna, givit oss de
mest välvilliga försäkringar därom, att sådana våra landsmän, vilka begiva sig
till orter, där Evangelisk-Lutherska menigheter icke finnas, skola hos engelska
kyrkans prästerskap, om de till detta prästerskap vilja vända sig, hava att säkert
påräkna erforderligt biträde i såväl andeliga som lekamliga angelägenheter, utan
att från engelska kyrkans sida skall göras ringaste försök att bibringa dem
andra meningar än dem vår kyrka bekänner, eller från sistnämnda kyrka i något
avseende dem avlägsna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
