Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Nationella kyrkohistorier av Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holmquist, nationella kyrkohistorier 40 i
katolicering. Egendomligt nog synes K. här ej heller ha tagit
kännedom om von Schuberts ovan anförda stora verk, vilket tränger
åtskilligt djupare. På sistone har det ju ifrågasatts, om ej en
från hela den av Krüger representerade teologien skild utsiktspunkt
över gamla kyrkan börjar skymta, vilken med tiden kan komma att
kräva en ny metod för detta skedes historiska teckning. — I korthet
må ytterligare omnämnas, att den gamle C. Fr. Arnold utgivit en i
omfång mot Krüger svarande, i starkt personlig stil hållen och
delvis intressant: Geschichte der alten Kirche bis auf Karl d. Grossen
1019. Den omfattande och bästa fransk katolska av F.Mourret:
Histo-ire générale de Veglise, blev 1921 färdig i tio band, nående ända
fram till världskriget. Hans Achelis utgav 1921 en liten handbok,
tyvärr allt för tunn för våra universitetsbehov. Heussis
Kompendium kom i s:e uppl. 1922, Bergmanns lärobok i 3:e uppl. 1921,
von Schuberts Grundzüge i 8:e uppl. 1921, samt de katolska
läroböckerna av Knöpfler i 6:e, av Funk-Bihlmeyer i 7:de uppl. och
av holländaren Albers 3:e i ny fransk översättning 1920—21. —
Men avsikten med denna revy var icke att recensera allmänna
kyrkohistorier utan att påpeka några större sammanfattande
framställningar av enskilda länders kyrkohistoria.
Georges Goyau, Historie religieuse, tome VI av samlingsverket
Hisloire de la nation fran(aise (ed. G. Hanotaux), Paris
Plon-Nourrit 1922. VI + 639 s. i folio med illustr, och 15
färgtrycksbilder av Maurice Denis.
Under det att England äger en uppsjö på moderna större eller
mindre handböcker över sitt lands kyrkohistoria, har Frankrike
hittills saknat varje motsvarande framställning. Det var därför med
särskilt intresse, som man skyndade att taga del av ovanstående
arbete; det fyller ju i osedvanligt hög grad en lucka i litteraturen.
I yttre avseende lämnar det intet övrigt att önska i fråga om
anspråksfullt framträdande, liksom hela Hanotaux’ samlingsverk bär
vittne om den storhetskänsla, som nu går genom franska nationen.
Ur vetenskaplig synpunkt måste visserligen beklagas, att närmare
antydan om forskningsapparaten saknas; ej ens en litteraturförteckning
är bifogad. Och även om M. Denis betecknas som Puy de
Chavannes’ mäst betydande lärjunge och skapat sig ett namn både som
plafondmålare och bokillustratör, kan anmälaren ej finna, att
flertalet av hans färgplancher utgöra en prydnad för här föreliggande
arbete. — Goyau (född 1869) har tidigare vunnit anseende ej blott
som journalist utan ock som historisk författare, särskilt genom
arbeten om Tysklands historia under 1800-talet. Han skolades i Leo
XIII:s politiskt och demokratiskt orienterade katolicism och strävan
att åter göra Frankrike till en central kraftkälla för katolska
kyrkan Sammansmältningen av denna katolicism och fransk nationalism
sätter sin prägel även på denna stora bok om Frankrikes
kyrkohistoria. Inflytande synes mig ock kunna spåras från Imbart de la
26— 23104. Kyrkohist. Årsskrift 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
