Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Nationella kyrkohistorier av Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holmquist, nationella kyrkohistorier 40 i
nens linje, och huru Knox då sätter in och blir folkets verkliga
ledare. I hans, mer än eljes vanligt är, sympatiskt tecknade
karaktär framhäves hans uteslutande religiösa lidelse som förklaringen
till hans makt. I ett läge, där politik, egennytta och religion
hopplöst hoprörts, verkade det som en befrielse att få följa en man,
vars mål var klart och osjälviskt. Knox förenade ock på ett
ovanligt sätt agitatorns lidelse med klar instinkt för, vad som i varje
situation var praktiskt genomförbart. På fängslande sätt framhäver
förf., huru för en gångs skull hela Europas öde hängde på en kris
i det avlägsna Skottland, och huru i det religiöst mest
avgörande ögonblicket påvedömet på ett egendomligt vis stod
alldeles utanför vad som skedde. Kulmen av Macewens
framställning betecknas kanske av hans framhävande av de tre
grundläggnings-urkunderna för den skottska reformationen: Knox’ »History of the
Reformation», hans »Confession of Faith» och hans »First Book
of Discipline», och framdeducerandet ur dessa av den skottska
kristendomens särart. Den är icke utpräglat vare sig luthersk,
kalvinsk eller anglikansk utan något för sig, en nationell skottsk
protestantism, med sällsynt förening av fasthet och tolerans och
med ett evangeliskt folkkyrkoideal ungefär sorn i Sverige.
Intressant är ock skildringen, huru den skotska medelklassen, som då
var i färd med att lösa sig ur feodalismens band, i Knox’ kyrka
fann den sociala form av liv, där dess demokratiska ideal kände
sig hemma. Så begynnte i Skottland med reformationen ett
nationellt liv i verklig mening och formades en särskild skottsk
natio-nalkaraktär.
Fortunato de Almeida, Historia da Igreja em Portugal, Coimbra
Imprem. Académica I 1910 800 s., II 1910 812 s . III: 1 1912
970 s., 111:2 1917 (åren 1495 — ’75°) 1 s-> IV (åren 1750
— 1910), annonserad men ej mig tillgänglig.
Det är överraskande och intressant att finna en på modern
forskning byggd kyrkohistoria, och därtill en så imponerande
utförlig, över ett land, vilket med undantag för ett par korta perioder
eller episoder legat bra långt ute på periferien av den stora
kyrkohistoriska utvecklingen. Almeida, professor vid Coimbras
central-lyceum, har emellertid gjort sig ganska känd som historisk
författare, bl. a. genom de officiella portugisiska läroböckerna i
Portugals historia (5 uppl. 1916) och allmänna historien (2 vol. 1917).
Eljes tillhör Almeidas forskning främst geografien (bl. a. »La
dé-couverte de 1’Amerique» 1913), och han blev medlem av
geografiska samfundet i Lissabon. Nu har emellertid hans största verk
ägnats åt Portugals kyrkohistoria, med biskopligt imprimatur. Det
må genast sägäs ifrån, att språket berett mig svårigheter, och att
jag blott letat mig igenom enskilda partier, där sådant synts
behövligt för min under utgivning stadda lärobok i kyrkohistoria.
Någon kritiskt recension kan det sålunda här icke bliva fråga om;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
