Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Bernhard Schmeidlers Adamsforskningar av Gottfr. Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 i o
anmälningar och granskningar
då den i ett renskrivet dedikationsexemplar överlämnats till
ärkebiskop Liemar av Hamburg-Bremen; pä detta
dedikationsexemplar, som helt saknade skolier, återgår handskriften A i i Wiens
Hofbibliothek (från omkr. 1200), vilken alltså ger oss den
ursprungliga redaktionen i dess rena form. Från 1076 till sin död,
som av Schmeidler anses ha inträffat i början eller senast i mitten
av 1080-talet, har Adam så fortsatt med att överarbeta det
originalexemplar — eller kanske rättare konceptexemplar —• som
alltjämt var i hans personliga besittning, och han har härvid dels i
texten gjort ändringar i eller tillägg till den ursprungliga
redaktionen, dels försett denna med en mängd skolier, åsyftande att
korrigera eller fullständiga i texten lämnade uppgifter. Dessa
forskningsrön, i huvudsak vunna genom en minutiös jämförelse mellan de
olika handskrifterna, torde ha goda utsikter att i det väsentliga stå
sig, dock med undantag för hans ovan återgivna absoluta
tidsbestämningar eller försök till sådana, vilka icke kunna anses fullt
lyckade — jag återkommer därtill i det följande.
Schmeidlers 1918 utgivna avhandling Hamburg-Bremen und
Nordost-Europa vom 9.—11. Jahrhundert avser väsentligen att
närmare utveckla och dokumentera de resultat, som — dels i
inledningen, dels i noter under själva texten — i korthet framlagts i den
ett år tidigare utkomna editionen av Adams verk, och är alltså att
betrakta som en följdskrift till denna. Den innehåller för det första
en mycket utförlig redogörelse för förhållandet mellan
handskrifterna (inalles ett 20-tal), varvid riktigheten av det
handskriftsschema, som uppställts i inledningen till editionen, genom en
synnerligen noggrann analys ytterligare bestyrkes. Därjämte behandlas
i särskilda kapitel en rad kritiska spörsmål rörande Nordeuropas
historia från nionde till elfte århundradet, vilka författaren i
samband med editionsarbetet nödgats intränga i och taga ställning till.
Vad som härvid framför allt tilldrager sig en skandinavisk läsares
uppmärksamhet är de »Untersuchungen zur nordischen Geschichte»,
som föreligga i den andra huvudavdelningen av Schmeidlers bok.
De äro tre till antalet och behandla konung Sven Estridssons
dödsår, samme konungs giften och den svenska kungalängden på
1070-talet i nu nämnd ordning. Vi skola nu något utförligare dröja vid
den första och den sista av dessa tre studier; den andra
undersökningen i ordningen har från svensk och allmän synpunkt mindre
intresse, och vi kunna här så mycket hellre lämna den å sido, som
prof. Erik Årup, vilken i en mycket instruktiv granskning av
Schmeidlers Adamsforskningar (Dansk Historisk Tidsskrift IX,
Lit-teraturhefte 1918) betecknar denna uppsats som »ikke vellykket»l),
i det sammanhanget bebådar en egen undersökning i den omstridda
frågan om konung Svens äktenskap.
1 Samma omdöme om denna Schmeidlers undersökning fäller Ad.
Hofmeister i en eljest lovordande recension, Zeitschrift des Vereins für
lübeckische Geschichte 1920, s. 323.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
