Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Bernhard Schmeidlers Adamsforskningar av Gottfr. Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 1 6
anmälningar och granskningar
är den i påvebrevet med begynnelsebokstaven I betecknade
konungen. Jag skall i det följande söka visa, att Schmeidlers
ursprungliga, icke närmare motiverade dubier om den gängse åsiktens
berättigande ej äro alldeles obefogade. Men visserligen kunna vi
därvid lämna Anund från Ryssland å sido, ehuru han ju ingalunda
kan ha varit identisk med konung Inge, såsom Schmeidler
förmenar; valet står i själva verket mellan Halsten och den konung,
som uppträder sist i Adams kungalängd, nämligen Håkan Röde.
I alla moderna uppslagsböcker liksom även i våra skolböcker
gäller det som en fastslagen historisk sanning, att Halsten var sin
mera bekante broder Inges medregent. Det är säkert ägnat
överraska icke få av dem, som ha anledning att begagna — och
tilläventyrs innöta — ifrågavarande uppgift, att densamma, långt ifrån
att vara ett bevisat faktum, tvärtom vilar på den mest bräckliga
grund. Vad vi verkligen veta om Halsten är endast och allenast
den av Adam meddelade notisen, att han — tjdligen någon gång
under 1070-talets förra hälft — var ensam konung i Sverige men
inom kort åter avsattes, varpå Anund och Håkan efter varandra
buro kronan. Om något samregentskap mellan Halsten och Inge
vet Adam intet, men detta säger i och för sig ingenting, eftersom
den bremiske historieskrivaren endast ger oss kungalängden fore
Inges tid och ej alls omnämner denne. Men icke heller den svenska
traditionen har något annat att förtälja, än att Halsten någon viss
period ensam varit konung; om nägot samregentskap mellan de
båda Stenkilssönerna känner den intet. Västgötalagens
konungalängd förlägger Halstens regering till tiden omedelbart efter Inges
kungadöme, vilket utan vidare med hänsyn till övriga vittnesbörd
måste betecknas som ett rent misstag (den gör sig också skyldig
till felet att placera Häkan Röde fore Stenkil). En av
Västgötalängden oberoende svensk tradition, av ungefär samma ålder som
denna och tydligen överträffande den i pålitlighet (C 70, Upsala
Universitetsbibliotek; se ovan s. 412), har däremot ordningsföljden
Stenkil, Halsten, »Neskunuger» l, »Sveno Ydolatra» (Blotsven),
Håkan Röde, Inge d. ä., Filip Halstensson. Inge d. y. Den
uppför alltså Halsten efter Stenkil men före Inge och placerar tre
andra konungar mellan Halsten och Inge. Som vi finna, är dess
kungaserie i sina huvuddrag väl förenlig med den fullt samtida Adams
skildring, så långt denna sträcker sig. Den norsk-isländska traditionen
slutligen — bortsett från Hervararkrönikan, till vilken vi strax
återkomma — känner icke heller någonting om samregentskapet; den
vet om Halsten föga mer än namnet, medan den har åtskilligt att
1 Före »Neskunuger», tydligen ett binamn, är tomrum lämnat i handskriften,
troligen för ett tillämnat införande av mannens egentliga namn. Det må vara
tillåtet att gissa, alt denne »Neskunuger» icke är fritt uppfunnen utan i
själva verket identisk med Adams »Anund från Ryssland», vilken i Gesta
kommer omedelbart efter Halsten, alldeles som fallet här är med
Näskonung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
