Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 1. Murverk, läktare och golv m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. kyrkans inre »7
omgången. På dessa ställen fanns, som arbetschefen i sin
ar-betsberättelse säger, ett slags provisoriskt murverk, förmodligen
insatt efter borthuggning av nischer och baldakiner, som
fordom torde ha funnits även här. Murverket avlägsnades nu och
ersattes med kalkstensdelar, dock icke i form av nischer och
baldakiner, utan så att pelarknippena på framsidorna
kompletterades ned till kragstenarna. Dessa funnos — på den inre
sidan — kvar på tre pelare, men den andra pelaren från öster på
norra sidan om altaret saknade kragsten. Den hade antagligen
på sin tid borthuggits för beredande av plats därstädes för S:t
Eriks skrin. Då detta emellertid enligt vederbörandes mening
lämpligen kunde uppställas bakom altaret, fanns intet hinder
för uppsättandet av en ny kragsten, hvilket också enligt
kommitténs beslut (prot. 30/n 91) blev verkställt. Modell gjordes
på arbetschefens uppmaning av en vid arbetet i kyrkan anställd
dekorationsmålare Järndahl och sedan överintendenten Zettervall
granskat och godkänt modellen, utfördes kragstenen efter
densamma hos ingenjören E. Kjellström i Stockholm. A stenen
framställes en procession, bärande helgedomsskrinet.
I arbetsberättelsen omförmäles, att det överhuvud icke var
bättre beställt med socklarna än med pelarnas huvuddelar,
varför reparationer måste utföras. Huggning av hörnblad nämnes
särskilt. Korspelarna hade som det syntes jämförelsevis nya
eller reparerade socklar, som i olikhet med de övriga voro utförda
av sandsten, kanske efter branden år 1702. De voro föga
stilenligt behandlade, kompletterade med tegel och murbruk samt
överstrukna med oljefärg. För att bringa dem i bättre
överensstämmelse med det hela omarbetades de, sedan
tegellappningen avlägsnats och nya sandstensstycken i stället blivit
insatta. »Vid omhuggningen minskades de väl drygt tilltagna
sprången och de stilvidriga hörnformer, som basvulsterna
företedde, förvandlades till bladornament å sockelhörnen» (arb. ber.).
I arbetsberättelsen den 2/s 1891 meddelas, att fjorton stycken
sandstenskapitäl tillhuggits, »hvaraf åtskilliga efter utförd
ornering blifvit insatta dels å fristående pelare och dels å
väggpelare». Förmodligen avses härmed större eller mindre delar av
kapitälkransarna och ett antal av fjorton stycken är relativt taget
icke särdeles stort. Orneringen utfördes av stenhuggare, som
uppövats härtill på platsen. Vi återkomma till kapitäl och
kragstenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
