- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufjärde årgången, 1924 /
22

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 1. Murverk, läktare och golv m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering

Det är icke lätt att skilja mellan nytt och gammalt å
korets och tvärskeppets pelare. Enligt arbetsberättelserna
levererades på hösten 1890 600 kb. fot färdighuggna pelarskift och
delar av sådana, under det i:sta kvartalet 1891 ytterligare 1200
kb.-fot och under hösten samma år sändningar av sannolikt
mindre men icke angiven storlek. Sedermera omnämnas endast
levererade sockelblock till korpelarna. Material till de nyinsatta
kapitälen, som formades på platsen, hade tillvaratagits vid
rivning av taklisten å tvärskeppet. Till sist må nämnas, att
nerv-huggning utfördes å nytt och gammalt jämte fogstrykning med
cementbruk. Inalles blevo fyra korspelare och tolv fristående
korpelare reparerade, som ovan beskrivits (arb. ber. 3/i2 90,
2/s och 30/i2 91, 1892).

Om något av allt, som under restaureringsarbetet blev
utfört, är vackert och värt att bli beståndande, så är det de
längor av pelare, som omsluta kyrkans långsträckta och högvälvda
huvudskepp. Om de också till fördel för utseendet kunnat vara
en smula högre med kapitälen upplyftade och bågarna däröver
något lägre, så äro de dock av mäktig verkan. Med sitt stora
antal, sin form och sin färgton bidraga de i hög grad till den
stämning man erfar vid inträdet i templet.

De ledande männen hade dock i detta såväl som i så många
andra hänseenden icke dragit sig för att utplåna gångna tiders
verk och söka införa ett nytt skick i enlighet med den
ursprungliga planen för kyrkan. I den östra delen hade man endast att
reparera det gamla efter givna, befintliga former. Men i den
västra delen var avsikten vida mer genomgripande. Man
åsyftade där nydaning. Dä man började arbetet med den södra
sidans pelare, visste man icke, att man snart skulle få fram de
äldsta pelarna på den norra sidan i nära nog oskadat skick.
Det var över förväntan, då det visade sig, att den nya form
man ville giva de västra pelarna var överensstämmande icke
allenast med formerna i koret utan även med dem som
långhusets pelare en gång haft. Formen är nu även här identisk
med den ursprungliga. Det är endast materialet, som är ett
annat, huvudsakligen som vi sett tillkommet av praktiska skäl.

Valv och väggar behandlades i tvärskeppet och
koravdelningen lika som i långhuset. Några sprickor förekommo ej.
I mån av behov, som här var mindre än i västra delen,
verkställdes omputsning; skrapning och vattrivning utfördes överallt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1924/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free