Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 2. Monumenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. kyrkans inre
bättring av förgyllningen å minnestavlorna över Benzelierna,
P. Elvius, M. Strömer, F. Classon Sparre m. fl. Enligt anbud
av Bellio uppsattes också monumentet över Gustaf I:s gemål
Katarina av Sachsen-Lauenburg. Detta har utan tvivel
förfärdigats på beställning av Kung Gösta själv och utgöres av
en sandstenssarkofag, men okänt är om det någonsin förut
varit uppsatt. Söndertaget i sina särskilda delar, låg det före
restaureringen i nedre delen av den lilla cell, som tillbyggts
i ett hörn av det förut nämnda »Consistorium regni». Med
Zettervalls livliga gillande hade man nu beslutat att låta det
komma till synes, och på professor Nybloms förslag utsågs plats
för detsamma i Finstakapellet. Enligt anbudet utfördes arbetet
med användande av ceinentstuck och efter följande specifikation:
»i. ombyggnad av sockeln; restaurering av basen samt
ersättande av felande bitar däri; restaurering av de fyra
hörnpilastrarna med deras kapitäl; 2. restaurering av en ornerad fris
och ersättande av 3.36 meter därav, som felas; 3. restaurering
av de delar av betäckningslisten som finnas, ersättande av 7
meter, som felas, samt lagning av monumentets sidor». Till
betäckningssten användes en tillvaratagen häll, förmodligen en
s. k. altarsten.
Den sarkofag, som står på den västra sidan i det
Oxen-stiernska kapellet, hör till en över Bengt Oxenstiernas första
gemål, Eva Juliana Wachtmeister, och hans andra gemål,
Magdalena Stenbock, upprättad minnesvård. Den skulpturala
utsmyckningen, som här varit lika rik som den ännu bevarade på Bengt
Oxenstiernas minnesvård vid kapellets östra vägg, hade
förmodblivit förstörd genom branden år 1702. Ingenting därav fanns
i behåll. På grund av denna beklagliga omständighet fann man
sig oförhindrad att ägna den behållna sarkofagen med dess
postament ät minnet av fältmarskalken Magnus Stenbock. På
postamenten till båda sarkofagerna finnas inskrifttavlor, vilkas
inskrifter, till lydelsen kända genom Peringskiöld (Monum. Upl.),
dock voro utplånade. När monumenten nu reparerades, lät
man i stället för de gamla inskrifterna i gyllene bokstäver sätta
namnen Bengt Oxenstierna på den ena och Magnus Stenbock
på den andra. Sedermera, då ärkebiskopen vid kommitténs
avslutningssammanträde den 19 okt. 1894 till sist frågade, om
någon av kommitténs ledamöter hade något vidare att föreslå
eller anföra med avseende på det fullbordade restaureringsarbetet
3—23339. Kyrkohist. Årsskrift 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
