- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufjärde årgången, 1924 /
38

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 3. Kapitäl, hörnblad och kragstenar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



48 N. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering

med de framställda scenerna är icke lätt att framleta och ofta
så dunkel, att plats lämnas för de mest skilda gissningar.
Försök till förklaring hava dock gång efter annan förekommit.
I Eenbergs gamla Uppsalabeskrivning meddelas resultatet av O.
Rudbecks undersökning. Samtliga kragstenar ha beskrivits av
Schröder, Brunius och Nyblom, vissa ibland dem av Hildebrand
och Laurin.1 Den såvitt jag känner senaste undersökningen
har publicerats av Roosval i ovannämnda arbete. Dessa
skrifter äro emellertid nu utgångna ur bokhandeln. På pl. 61—66
återgivas avbildningar av kragstenarna. Dessa hava vardera
tre med reliefer prydda sidor och mot varje sida svarar en
figur å planscherna med framsidan i mitten. De till var
krag-sten hörande tre figurerna äro placerade i rad uppifrån och
nedåt. Vid figurerna finnas nummer å de pelare, där
kragstenarna äro att finna, och å planen över Domkyrkan (pl. 55)
återfinnas samma nummer vid dessa pelare.

Till avbildningarna meddelas till sist följande kortfattade
förklaringar, som huvudsakligen ansluta sig till professor
Roos-vals tolkningar.

Kragstenar i koromgàngen.

Stridskämparna.

(Pl. 61)

Två män, var och en med en rund sköld i den vänstra
handen, angripa varandra häftigt med sina svärd. Den ene kämpen
saknar huvudbonad, den andre har en tätt åtsittande mössa,
båda bära långa rockar, veckade nedtill och omkring livet
sammanhållna av ett bälte.

Scenen är skickligt huggen. Motivet, ofta förekommande
i den romanska och tidiga gotiskà kyrkliga konsten, kallas i
facklitteraturen milites pugnantes, de stridande kämparna. Det
har kanske uppkommit utan tanke på symbolisk betydelse,
men samtiden inlade gärna däri en andlig mening, syftande på
striden mellan de andliga makterna i människan.

1 Joh. Eenberg, Kort Berättelse av de Märkvärdigaste Saker–icti

Upsala stad (1704). — F. Werner och J. H. Schröder, Uppsala Domkyrka
med dess märkvärdigheter (1826). — C. G. Brunius, Konstanteckningar under
en resa dr i8‡g. — C. R. Nyblom, Kragstenarne i koromgänge)i till Uppsala
domkyrka i Ny illustrerad tidning 1867 och Estetiska studier, 1873. —
Hildebrand, Sveriges medeltid, II. — K. O. Laurin, Konsthistoria (1901).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1924/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free