Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 3. Kapitäl, hörnblad och kragstenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Jungfru Marias död.
(Pl. 61)
Enligt legenden samlades apostlarna genom ett under till
Marias dödsbädd för att med böner beledsaga hennes sista
stunder och vid midnatt inträdde Kristus, följd av änglar, och
mottog sin moders själ. Hela denna berättelse återges på
konsolen. Nedtill på framsidan ligger Maria på dödsbädden.
Kristus med korsgloria har i sin famn mottagit den nyss
befriade själen i ett barns skepnad. Två änglar svänga
rökelsekar. Elva apostlar ha fått plats på konsolen, de flesta med
en bok i handen, Paulus med svärd och Petrus med nycklar.
Judesuggan.
(Pl. 62)
Konsolens framsida upptages till stor del av en svinkropp.
I högra hörnet synes överkroppen av en man med krusigt hår,
krokig näsa och framskjutande dubbelhaka. Han synes sväva
i luften med de nedre extremiteterna utsträckta på högra gaveln.
Karikerad judetyp. Topphatten, avblåst, fasthålles av ett band
under hakan. Med högra handen håller mannen fast i suggans
svans. Två män, den ena naken, ligga på marken, sugande
djurets spenar. Suggan spisar ekollon, som på en skål serveras
av en man på den vänstra gaveln.
De spetsiga hattarna voro betecknande för juden under
både romansk och gotisk tid, i konsten såväl som i verkligheten.
Det hela är en humoristiskt hållen, hånfull bild av judar,
sugande sin näring ur det enligt deras uppfattning orena svinet.
Motivet, föga känt i Sverige, förekommer ofta i tyska kyrkor
och korsgångar, där »judesuggor» enligt traditionen uppsatts till
minne av de förhatade och förföljda judarnas fördrivande från
resp. orter.
Med stöd av Svenskt Diplomatarium VI, I, pag. 259
uppgiver Roosval, att ett starkt judehat rätt i Visby vid mitten
av 1300 talet. Med stadens tyska förbindelser kan den
ifrågavarande judekarikatyren väl ha varit känd därstädes vid
denna tid, och motivet torde genom en gotländsk
stenhuggare ha kommit till Uppsala. Konsolen kan betraktas som ett
minne av medeltidens antisemitism. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
