Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 4. Fönsterglas och ytterportar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 N. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering
4. Fönsterglas och ytterportar.
Det var ej från början meningen att lägga ned någon
större kostnad på fönsterglaset. I kyrkans östra del, där de
nedre fönstrens poster och rosverk voro i försvarligt gott stånd,
skulle glaset i allmänhet bibehållas och endast spräckta rutor
ersättas. I västra delen, där de gamla järnkarmarna ersatts
med nya kalkstensposter och med rosverk av samma material,
ämnade man låta göra nya ramar, i vilka rutorna skulle ha
samma dimensioner och samma slags blyinfattning som förut.
Det gamla glaset skulle så långt möjligt användas. Arkitekten
Langlet lät försöksvis tillverka ramar av kopparplåt från tornen
med blyinfattade rutor, varannan av gammalt grönt glas och
varannan av nytt vitt. I brev härom till överintendenten
Zettervall förklarade han sig själv nöjd med anordningen. Endast
ifråga om bredden på blyet var han tveksam. I nov. 1886
fick han av kommittén uppdrag att fortsätta påbörjade
underhandlingar om anskaffande av bly härtill efter samråd om
dimensionerna med Zettervall.
Tillverkningen inställdes emellertid och i januari 1888 hade
man kommit på andra tankar. Efter korrespondens med
överintendenten föreslog Langlet nu, att förslag om leverans av
fönsterglas skulle inhämtas från firman Heinersdorff & C:o i
Berlin. Kommittén gav sitt samtycke härtill och föreskrev, att
glaset i allmänhet skulle hållas i en eller ett par färger, men
att en rikare färgväxling borde förekomma i de tre stora fönstren
över portalerna och i de övriga västra fönstrens rosverk. I
februari erhöllos färgplanscher från firman, och Langlet fick i
uppdrag att med ledning härav och i samråd med Zettervall
uppgöra bestämt förslag. I november hade Langlet kommit
till den åsikten, att rutor och mönster i de erhållna
färgplanscherna voro för små och kommittén instämde häri. Man
ansåg, att i detta hänseende borde fönstren i koret, som med
sina stenposter och sitt glas skulle bibehållas, vara bestämmande
och det överlämnades åt Langlet att efter överläggning med
Zettervall inhämta nytt förslag från Berlin.
På inbjudan av kommittén och med ett av denna beviljat
resebidrag av 150 mark kom hovglasmålaren P. G. Heinersdorff
i juni 1889 till Uppsala, medförande åtskilliga ritningar och
prov. Muntlig överenskommelse träffades vid detta tillfälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
