Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 5. Dekorering av väggar och valv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. kyrkans inre
55
fram till tvärskeppet, allenast med mindre förändringar, varom
kommittén och Lindegren blivit ense.
De blygsamt tilltagna arvodena till ledaren och förmannen
bestämdes efter Lindegrens senaste förslag alltså till 4,000 kr.
till ledaren, arkitekten Lindegren, och 3000 kr. till förmannen,
allt för år, varjämte det utlovade bidraget till ledarens
utländska resa, 1,000 kr., fastställdes.
Till förman för arbetet utsågs på Lindegrens förslag
dekorationsmålaren Edvard Bergh från Stockholm, som från och
med den 1 okt. 1890 skulle taga sin bostad i Uppsala.
Vid ett kommittésammanträde i september, då Lindegren
var närvarande, uppkommo emellertid nya överläggningar
beträffande den i huvudsak godkända provmålningen i mittskeppet.
Med anledning därav beslöts, att dekoreringen skulle få fortgå
i mittskeppsvalvet, men att med målningen å
mittskeppsväggarna skulle anstå, till dess att ett nytt prov hunnit utföras
och vunnit godkännande. Väggdekoreringen i mittskeppets
västra del var i all sin enkelhet en svår nöt att knäppa.
I början av oktober var det nya provet färdigt. Det togs
i betraktande av kommittén och överintendenten Zettervall
gemensamt och därjämte förevisades vid tillfället två ritningar
med andra förslag, av vilka det ena framställdes av
arbetschefen arkitekten Langlet. Frågan gällde de stora fälten under
mittskeppsfönstren. Fälten begränsas upptill och nedtill av
lister och på sidorna av kolonnknippen vid väggen. De
motsvarande fälten bruka i större gotiska kyrkor vara genombrutna
av s. k. triforier. Här finnas i stället runda öppningar, en i
mitten av varje fält. Alla voro ense om att ifrågavarande fält
skulle fyllas med målade triforier. Langlets förslag skilde sig
från Lindegrens mest därigenom att det upptog fem målade
öppningar och bågar mot tre enligt Lindegrens schema. Det
beslöts att ytterligare provmålningar skulle utföras. Langlet
förfäktade under tiden sin åsikt och sitt förslag både
munt-ligen och skriftligen, bl. a. genom ett brev till Zettervall, vilket
han sedermera i avskrift överlämnade till kommittén för
intagande i dess protokoll. Langlet skriver här följande: »— —
— -— För min del fruktade jag från början att den höga släta
murytan, som här motsvarar triforiet i andra katedraler, och
hvars öfverdrifna höjd naturligtvis har sin grund i hänsyn till
den större taklutning de breda sidoskeppen i förbindelse med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
