Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 6. Inredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. kyrkans inre 67
till nyssberörda kungl, brev synes, att domkapitlet i sin
framställning om predikstolens nedtagande bl. a. anfört, att
densamma icke kunde vidare bibehållas, enär den ej
överensstämde med kyrkans stil och ej heller passade till de
ombyggda pelarnas förändrade form. Predikstolens former och
ornament i barockstil befunnos oförenliga med den vid
restaureringen rådande smaken. Ytterligare skäl för dess slopande
behövdes egentligen icke, då intresset för ren stil var det
avgörande, men tekniska svårigheter eller påstådda omöjligheter
gjordes emellertid därjämte gällande. Predikstolen hade haft
sin plats vid den andra pelaren frän tvärskeppet räknat, nära
ingången till sakristian. För uppsättandet hade man på sin tid
borthuggit kolonnknippet vid pelarens framsida till erforderlig
höjd och därigenom vunnit en plan yta av tillräcklig bredd.
Med den förut omtalade till förstärkning gjorda påmurningen
vid pelarens kortsida var bredden omkring 2,97 m. Nu skulle
tillmurningen åter borttagas, pelarens bredd därigenom minskas
med omkring 1,2 m. och de borthuggna kolonnerna åter muras
upp. De ledande arkitekterna förklarade, att det var omöjligt
att på den sålunda danade pelaren återuppsätta predikstolen.
Frågan härom var emellertid ännu icke akut. Man nöjde sig
för tillfället med att nedtaga pjäsen. Det har i det föregående
blivit omnämnt, att detta skedde på våren 1887, sedan en stor
fotografisk avbildning utförts och vederbörligen godkänts,
ävensom att tillfälligt förvaringsrum bereddes inom Uppsala slotts
murar.
Därefter var det tämligen tyst i frågan under flera år. Den
var visserligen då och då föremål för överläggningar, men till
något beslut hade man ännu icke kommit, då man på hösten
1888 önskade få undersökt, om predikstolen kunde uppsättas
vid den nordvästra stora pelaren i tvärskeppet. Arkitekten
Langlet uppgjorde en ritning, som utvisade predikstolen
placerad på detta sätt. Men av ritningen framgick, att
predikstolens bredd så mycket översteg pelarens och att trappan sköt
ut så långt i tvärskeppet, att dessa förhållanden enligt
arkitektens obestridda mening uteslöto möjligheten att sålunda
uppsätta predikstolen.
Först år 1892, dä restaureringsarbetet började lida mot sin
avslutning, upptog man frågan till avgörande. Men då började
det bli slut med tillgångarna och man måste framför allt se till,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
