- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufjärde årgången, 1924 /
84

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - VI. Material och kostnader - 1. Om materialet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84 n. .t. söderberg: uppsala domkyrkas restaurering

sten är bruten, uttogos prov från nämnda byggnadsdelar på
olika ställen. Av dessa prov »äga flera en så i ögonen
fallande likhet med vissa slag af Gottlands öfversiluriska kalksten,
att det kan anses såsom alldeles säkert, att bergarten blifvit
bruten därstädes. Stenen i sockellisterna öfverensstämmer på
det närmaste med en konglomeratartad kalksten vid Visby och
äfven den till fönsterbågar och pelare m. m. använda bergarten
liknar påfallande en dylik från Gottland».

Vidare anfördes, att enligt professor G. Lindströms
undersökningar av de uttagna proven de koraller och övriga
fossi-lier, som däruti mycket sparsamt anträffats, visserligen uppträda
även i kalksten från Östergötland, Dalarna och Jämtland. Då
ifrågavarande bergart emellertid mer liknar den på Gotland
förekommande och det icke är tänkbart, att samfärdsmedlen vid
den tid då domkyrkan byggdes tillåtit hämtandet av sten i så
stor mängd, som här använts, från de andra nämnda landskapen,
bör det enligt d:r Lundbohms mening icke betvivlas, att
kalkstenen erhållits från Gotland. Allrahelst som de därvarande
stenbrotten vid ifrågavarande tidpunkt torde hava varit väl
kända av Sveriges byggmästare och export av kalksten under
medeltiden ägde rum från Gotland till andra orter, exempelvis
Königsberg.

D:r Lundbohm nämner, att socklarna i de två stora pelarna
väster om tvärskeppet samt i flera av korets pelare helt och
hållet eller delvis bestå av grå, finkornig sandsten, utan tvivel
hämtad från Gotland, och att dessa socklar voro mycket bättre
bibehållna än de övriga.

Till sist framhålles i utlåtandet bland bergarter, som lämpa
sig för användning vid domkyrkans restaurering, bl. a.
Gotlands sandsten, översilurisk kalksten därifrån, urkalksten från
Vattholma och täljsten från Löddby i Upland, om tillgångarna
därstädes skulle befinnas tillräckliga, annars från Handöl samt
några ställen i Norge och Dalsland. Vid valet av råmaterial
rekommenderades största försiktighet och omsorgsfull prövning
icke minst i avseende på hållfasthet och vittringsbenägenhet.

Under restaureringen utfördes, som förut i detalj relaterats,
betydliga reparationer och kompletteringar av de
byggnadsdelar, vartill olika stensorter använts, och nya delar tillkommo
i icke ringa utsträckning med natursten som material.

En del material tillvaratogs vid de förberedande rivnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1924/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free