- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufjärde årgången, 1924 /
92

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I O 2

joh:s gabriei.sson

serna och har icke heller själv på ort och ställe undersökt saken,
åtminstone icke fore föredragets hållande. Han säger sig hava
varit av ohälsa förhindrad att, medan tilldragelserna i Kumla
befunno sig på ett tidigt stadium (malo hoc gliscente), begiva
sig dit, utan hade i stället sänt tvänne teologer från
Konsistorium och han har helt säkert icke heller själv förrättat den kort
före stiftsmötet (nuperrime) hållna visitationen i Närke, vilket
framgår därav, att en bekännelse om en andeuppenbarelse,
vilken bekännelse avgivits av en från stumhet botad gosse, hade
gjorts inför en predikant vid visitationen, icke inför biskopen
själv (se s. 6). Därjämte framhåller han (s. 26) skarpt, att han
till källa har ingen mindre än Margaretas faders, prosten
Johannes’, skriftliga redogörelse för saken, vilken redogörelse
enligt Paulinus vid tiden för föredragets hållande ännu fanns i
förvar i Konsistorii arkiv.1 Ordalagen (etiamnum in archivo
Consistorii Strengnensi reservata) giva anledning till den
förmodan, att man icke hade för avsikt att för framtiden förvara
Dominus Johannes’ skrivelse. Måhända innehöll den ett och
annat, som man av hänsyn till personerna icke ville bringa till
eftervärldens kännedom, måhända innehöll den ock sådant, som
var ägnat att ställa saken i ett förmånligare ljus än som
biskopen ansåg lämpligt ur kyrkopolitisk synpunkt. Hur än härmed
må förhålla sig, har skrivelsen icke kunnat anträffas i
Konsistorii arkiv.2 Utom på Margaretas faders redogörelse åberopar
sig Paulinus (s. 43, 50) på uppgifter inhämtade vid den
ovannämnda kort förut hållna visitationen i Närke. Något protokoll
över denna Visitation finnes icke bevarat i Konsistorii arkiv.
Därjämte har biskopen givetvis grundat sin framställning på
uppgifter införskaffade genom de båda till Kumla avsända
teologerna. Efter föredragets hållande, men före den 31 maj 1630
— antagligen kort före denna tidpunkt, att döma av ordalagen8

1 Denna redogörelse hade den 10 augusti s. å. upplästs i Konsistorium,
såsom man finner av Konsistorii protokoll. Där talas betecknande nog
endast om Margaretas »besynnerliga predikande». Det anges, att saken skall
bliva föremål för behandling på den kommande synoden. Dominus
Johannes avled f. ö. några få dagar efter redogörelsens föredragande i
Konsistorium, nämligen den 15 augusti (se s. 48).

2 Den omnämnes som försvunnen redan av K. F. Karlsson, Blad ur
Örebro skolas historia, H. 4, s. 260 (tryckt 1899).

3 Det heter s. 6: Mox malo hoc gliscente missis–-duobus theo-

logis, deinde habita–-commonefactione et jam tertium in ordinaria

visitatione Nerikiana.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1924/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free