- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufjärde årgången, 1924 /
99

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ärkebiskop paulinus om prästdottern margareta i kumla t i i

det i Dominus Johannes’ relation har talats om »catenationibus»
i betydelsen av att demonerna klamrat sig samman, så att de
bildade liksom kedjor, så kan Paulinus därav ha fått den
uppfattningen, att de medförde kedjor, liksom det förhållande, att de
upphängde sig vid pluggar (eller spikar?) i taket, kan ha föranlett
honom att tänka sig, att de själva medfört pluggar. På samma
ställe (s. 43) berättas vidare om sammandragningar
(constric-tionibus) och uttänjningar (extensionibus), varvid det likaledes
är fråga oin andarna, icke tilläventyrs om Margareta, som vid
det i det föregående skildrade besatthetstillståndet hade varit
hemsökt av liknande krampaktiga rörelser. Av synnerligt
psykologiskt intresse är uppgiften att de onda andarna insöpos
genom något som liknade ett ösande. Detta är i sak alldeles
samma bild som den man av ålder brukat för att beteckna den
Helige Andes kraftiga och påtagliga inverkan, i det man talar
om »andeutgjutelse».

De här skildrade tilldragelserna hava helt säkert fallit till
tiden efter den ovan beskrivna något tvetydiga änglavisionen,
eftersom den sistnämnda av Paulinus omtalades i omedelbar
följd efter det föregående stadiets fenomen. Icke alldeles
uteslutet är dock, att de tre onda andarna, som först foro in i
Margareta, vore identiska med den trefaldiga änglagestalten. I
alla händelser har det varit en paus mellan insupandet av de
tre och de sju andarna. Vid botandet av den stumme gossen
(s. 42 f.) omtalas, att andarna — troligen sådana, som förut
farit in i honom — tvingades att gå bort på en tid (ut
aliquan-tisper discedere cogerentur), varefter det förtäljes om deras
återkomst, då de foro in i Margareta (illis redeuntibus et
hauri-endo in puellam ingressis).

Det talas om vissa underverk, som andarna eller Margareta
med deras hjälp utfört.1 Som under i mera vid bemärkelse
hava betraktats en hel del av fenomenen, särskilt sådana, som
kunde iakttagas av andra än Margareta själv och påkallat en
mera allmän uppmärksamhet. Hit torde vara att räkna
andeknackningar, rop och röster i höjden, bl. a. en röst, som
upphävde bönesucken »Deus misereatur nostri» (s. 35), så ock
musik i luften, förmodligen såsom av himmelska körer
(concen-tus musici). Jämte dessa auditiva fenomen äro att uppräkna

1 Denique se ipsos fallacibus porteutis quasi Dei nuncios ostentarint, s. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1924/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free